Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmotorer — en effektiv kraftmaskin - Cylindern är motorns hjärta - Hur en kolvmotor arbetar - Tvåtaktsmotorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I2ø8 FÖRBRÄNNINGSMOTORER
Fig. I. Fyrtaktsmotorns
arbetssätt.
Fig. 2. Tvåtaktsmotorns
arbetssätt (de tre högra detaljbilderna
visar olika spolningssystem).
arbetar mot en fram- och återgående kolv i en
cylinder. Genom en vev driver kolvarna vevaxeln runt på
samma sätt som på den långt tidigare uppfunna
ångmaskinen. I allmänhet finns det flera cylindrar i
förbränningsmotorn. Vevrörelsen i sig själv är en av
mänsklighetens äldsta mekaniska uppfinningar. För att
utjämna kraftimpulser på motoraxeln finns ett
svänghjul, så att motorn skall arbeta med en så jämn
hastighet som möjligt. I svänghjulet upplagras nämligen
en del av kraftimpulsernas energi för att användas
under perioderna mellan dessa. Vid snabbgående fordon
kan svänghjulet göras relativt litet, emedan fordonets
egen rörelseenergi utjämnar hastighetsvariationerna.
Man kan särskilja två stora huvudgrupper av
kolvmotorer, nämligen bil- och flygmotorer samt
stationära och fartygsmotorer. Det förra slaget
karaktäriseras av hög effekt, låg vikt och litet utrymme
(0,5-3 kg per hästkraft) och de har många cylindrar och
högt varvtal. De använder högvärdiga bränslen med
stora krav på renhet. De arbetar i regel under starkt
variabla driftförhållanden ifråga om belastningar,
drifttemperaturer etc., såsom fallet är t. ex. i en bil. Det
andra slaget motorer, t. ex. i ett fartyg, har mindre
stränga krav i dessa avseenden och arbetar vanligen
under gynnsamma driftförhållanden med full
belastning vid relativt låga konstanta varvtal. De är därför
mindre mekaniskt komplicerade, robustare och kan
vanligen använda billigare bränslen.
Självfallet finns det mellan dessa
ytterlighetsty-per mellanformer av motorer som har drag av båda,
t. ex. för tunga lastbilar, traktorer, motorredskap etc.
Bilmotorer konstrueras för upp till 300 hk och mer,
flygmotorer för upp till 5 000 hk, fartygs- och
stationära motorer för upp till 50 000 hk. Omkring 90 % av
alla kolvmotorer är bil- eller flygmotorer och drivs
med bensin, och de använder över hälften av den
petroleum som utvinnes. Motorn förmår emellertid
endast förvandla 6-10 % av oljans värmevärde till
»nyttigt» mekaniskt arbete.
Hur en kolvmotor arbetar
Den första förbränningsmotorn (T. Street 1794)
drevs med lysgas. Det dröjde sedan till 1870-talet
(Hock, Lenoir), innan för praktiskt bruk användbara
kolvmotorer för flytande bränsle framställdes.
Ungefär vid denna tid gjordes ett av de viktigaste
framstegen på området, nämligen införandet av
fyrtaktsmotorns arbetsprincip. Den grundar sig bl. a. på den 1824
av fransmannen Carnot uppställda satsen, att
blandningen av bränsle och luft bör komprimeras före
an-tändningen för att bästa verkningsgrad skall kunna
erhållas. De fyra takterna eller slagen, som vart och
ett omfattar vevaxelvarv, är: insugningsslaget,
kompressionsslaget med tändning, expansions- eller
arbetsslaget samt utblåsnings- eller spolningsslaget
(se fig. 1). Omkring 1870 utfördes gasmotorer enligt
fyrtaktsprincipen av bl. a. tyskarna Reithmann, Otto
och Langen. Den första fyrtaktsmotorn för flytande
bränsle (bensin, sprit) tillverkades 1883 av tysken G.
Daimler.
T vå taktsmotorn
Är 1881 konstruerade engelsmannen Clerk den
första tvåtaktsmotorn, som skiljer sig från
fyrtaktsmotorn därigenom att de fyra ovannämnda förloppen
genomförs under ett i stället för två vevaxelvarv.
In-sugnings- och utblåsningsslagen bortfaller och
tillförseln av bränsleluftblandning (eller enbart luft) såväl
som utblåsningen av förbränningsgaserna (spolning)
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
