Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna — nya världens stormakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I3IO FÖRENTA STATERNA __________________________________________________________________
Till underlandet i väster drog under 1800-talet miljoner och åter miljoner européer. Med packhästar och i vagnar begav sig
nybyggarna under ständiga faror och strapatser över kontinenten mot det jungfruliga landet på prärien och ännu längre väster
ut. Bilden visar emigranter på väg genom Klippiga bergen.
NYA VÄRLDENS STORMAKT
FöRENTA STATERNA ellerUSA (United States
of America). Två faktorer har mer än några andra
samverkat till att göra USA:s tillkomst och utveckling
till ett epos utan motsvarighet i mänsklighetens
historia: landets till synes outtömliga rikedomar och den
väldigaste emigrationsrörelse världshistorien känner.
När de första europeiska kolonisterna kom till
Nordamerika, var det ej minst för att befria sig från de
hämmande band de härskande klasserna och
traditionerna lagt på dem i det forna hemlandet. I viss mån
stod det dem här i Nya världen fritt att förkasta det
dåliga och behålla det goda i det andliga arv de
medförde till sitt nya fosterland. Inga yttre förhållanden
hindrade dem från att bygga upp ett nytt samhälle och
skapa nya kulturformer, som mindre var resultatet av
den föregående utvecklingen i Europa än ett fritt val
bland idel nya möjligheter. Landets oanade rikedom
på allehanda naturtillgångar, åkerjord, viktiga
mineral och metaller, skogar och betesmarker erbjöd alla
materiella möjligheter för en ny nations framgång och
välstånd.
På de stora prärieslättema och i skogsområdena i
Mellersta västern, kring övre Mississippi, i Michigan,
Ohio och Illinois, låg omätliga vidder väntande på
plogen och kolonisternas tamboskap. Här fanns områden
så väldiga och bördiga, att de skulle ha förslagit att
förse hela världen med dess behov av brödsäd. Och
nybyggarna plöjde den bördiga jorden, men de fann
också kol i stora mängder i Pennsylvania och West
Virginia, i Alabama, Indiana, Illinois och vid Ohio.
De fann järnmalm vid de Stora sjöarna, koppar på
Övre sjöns sydstrand och guld, silver och koppar i
Utsträckning. »Continental
USA» öst-väst 4 517 km,
nord-syd 2 572 km. Areal
7 828 000 km2, med
biländer i Amerika (Alaska,
Pa-namakanalzonen, Puerto
Rico och Virgin Islands,
Hawaii) 9 374 000 km2.
Befolkning. 161 000 000 inv.
1954. Ovannämnda
biländer 3 506 000 inv. 1950.
Naturförhållanden. I
öster Appalachiska staterna
med Atlantkustslätten,
Ap-palachernas bergssystem
(2 045 m ö. h.),
Alleghany-och Cumberland platåerna.
I mitten
Mississippibäcke-net med Ozarkplatån
(mellan Missouri och
Arkan-sas), prärien (nu till stor
del uppodlad) och
dessdel-vis ökenartade fortsättning
i söder Llano Estacado. I
väster Kordillerstaterna med följande områden:
RockyMoun-tains (Klippiga bergen) med bl. a. Pikes Peak (4399 m);
Columbia-platån; Coloradoplatån med djupa kanjonbildningar; den till stor
del avloppslösaGreat Basin (Storabäckenet;omkr.1 800m.ö. h.)
med djupa depressioner, bl. a. Death Valley (»Dödens dal»),
jordens hetaste dal, belägen 84 m under havsytan; de
vulkaniska och glaciärrika Kaskadbergen; Sierra Nevada med
Mount Whitney (4 418 m; landets högsta berg); längddalar,
bl. a. Kaliforniens; kustkedjor utmed Stilla havet. Viktigaste
floder: Mississippi-Missouri, Colorado, Rio Grande, S:t
Law-rencefloden. Största sjöar: Övre sjön, Huron, Michigan,
Erie och Ontario samt den avloppslösa Stora Saltsjön.
Produkter. Världens största producent av bl. a. en mängd
livsmedel, tobak, konstsilke, pappersmassa, bomull och
bom-ullsfrö, papper, petroleum, stenkol, koks, cement, koksalt,
superfosfat, svavel, järnmalm, tackjärn, stål, kopparmalm
och koppar, zinkmalm och zink, blymalm och bly. Världens
största producent av guld efter Sydafrika och Canada, av
silver efter Mexico.
Städer. New York 7 835 000 inv. (1950), Chicago 3 606 000,
Philadelphia 2 065 000, Los Angeles 1 958 000, Detroit 1 839000,
Cleveland, Baltimore, S:t Louis, Boston, Pittsburgh, Washington,
San Francisco, Milwaukee, Buffalo, Houston, New Orleans,
Minneapolis, Cincinnati (samtliga över 500000 inv.).
Huvudstad: Washington.
Kartor. Se Nordamerika och Alaska.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
