Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna — nya världens stormakt - Den stora vandringen mot väster - Industrin växer fram - Kol och elektricitet avlöser vattenhjulen - USA är jordens främsta petroleumland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA I 3 I I
Klippiga bergen, från Colorado, New Mexico och
Kalifornien genom Utah, Nevada och Montana. Under
1700- och 1800-talen försköts den »europeiska fronten»
ständigt västerut; »trappers», pälsjägare, vana vid
strapatser, var pionjärerna, och de bofasta
jordbrukarna följde långsamt i deras spår.
Den stora vandringen mot väster
Den första brittiska bosättningen var länge inskränkt
till ett ganska smalt område längs Atlanten. I väster
reste AppalacUerna en svårpasserad barriär och
fördröjde framträngandet. När männen från öster trängde
in i bergstrakternas skogar, fann de också ett annat
hinder; skogarna dolde landets ursprungliga ägare,
indianerna, som med vapen i hand under långa och
blodiga gränsstrider försökte värna sina jaktmarker. I
skogen var luften också fuktig och hade rykte om sig att
förorsaka frossa och malaria. Kolonisterna högg
obarmhärtigt ned träden och satte stora trakter i brand för
att göra landet berett för odling. Endast där marken
var alltför kuperad, stenig eller sandig för jordbruk
lät de skogen stå. I öster lämnades på så sätt ända in i
vår tid spridda fläckar kvar av den gamla skogen i
Maine, i Adiron’dack- och Cumberlandbergen.
När kolonisterna omsider nådde fram till det stora
och nästan öde Mississippibäckenet, mötte de ett
annat landskap. Skog förekom mestadels blott i parklika
dungar på högläntare ställen och kring sjöarna.
Gräset växte högre och ymnigare i präriernas rika, bruna
jord än annorstädes i landet. Av detta en gång orörda
naturlandskap har i dag blivit ett väldigt kulturland,
och i det stora Mississippibäckenet bor och arbetar i
våra dagar ca 50 milj, människor. Behovet av trä till
hus, fabriker, ladugårdar, järnvägsslipers och andra
ändamål kunde när de lokala tillgångarna tömts täckas
från de stora skogarna i norr, längs kusten i sydöst och
på Kordilleremas sluttningar ned mot Stilla havet. I
samma mån landet befolkades, fick dessa
skogstillgångar oerhört stegrat värde. Skogsbruket har i USA
antagit jättelika dimensioner. Sålunda producerades
där 1949 76 milj, m3 eller nära hälften av allt sågat
barrträdsvirke i världen, dvs. fjorton gånger mer än
i Sverige, som ju dock anses som ett av de främsta
timmerländerna.
Industrin växer fram
Maskinteknikens framsteg blev en mäktig drivfjäder
för USA:s ekonomiska utveckling. Tidigast visade sig
detta inom textilindustrin, särskilt
bomullsindustrin. I senare hälften av 1700-talet hade uppfinnare
i England konstruerat maskiner som kunde spinna
och väva bomull mycket fortare än för hand (se
Bomull). De stora bomullsfabriker som uppstod
i Europa såsom en följd av denna uppfinning fick sitt
behov av råbomull täckt från Amerikas sydstater. I de
växande sjöfartsstäderna i Massachusetts, som bedrev
livlig handel med Europa, började man emellertid inse,
att det skulle löna sig bättre att förädla bomullen på
deras sida av Atlanten och utskeppa färdiga
bomullsvaror än att exportera bomullsbalar och importera
den färdiga varan från europeiska fabriker till ett
många gånger högre pris. På samma sätt började man
resonera beträffande läder till skodon, beträffande
timmer, järn och stål osv. Småningom började
textilfabriker växa upp runtom i Massachusetts,
maskinfabriker och sockerbruk i staterna New York, New
Jersey, Delaware, Rhode Island, Pennsylvania och
Mary-land; kvarnar för att mala vetet i Buffalo och
Minnea’-polis; fabriker för jordbruksmaskiner i Chicago och
hela Mellersta västern; stålverk i Pittsburgh, i Gary
(intill Chicago) och Cleveland [klfvland], där kol
från Pennsylvanias rika gruvor möter järnet, som
fraktas över de Stora sjöarna. De väldiga koltillgångarna
där och i Mellanvästern har varit utomordentligt
värdefulla för USA:s industri. I fråga om koltillgångar
står USA främst i världen med ca 2 000 miljarder ton
stenkol, medan Europas största kolländer, Tyskland
och Storbritannien, har ett beräknat förråd av endast
260 resp. 175 miljarder ton.
Kol och elektricitet avlöser vattenhjulen
Som energikälla avlöste kolet i USA de många
vattenfallen, där ett klumpigt, snurrande vattenhjul
lämnade drivkraften till en mjölkvarn eller något mindre
industriföretag. Men kolet har senare i mycket stor
utsträckning ersatts med elektrisk kraft från
vattenfallen. På sådana lider USA ej någon brist och ej
heller på stora vattenrika floder, som försetts med väldiga
dammbyggnader och tagits i människans tjänst. Den
väldigaste av dessa dammbyggnader är den s. k.
Boul-derdammen i Coloradofloden på gränsen mellan
Arizona och Nevada, numera dock som kraftverk
överträffad av Grand Coulee [ko’li] i Columbiafloden.
Mycket omtalat är också det system av dammar, som
anlagts i Tennesseefloden i samband med
genomförandet av det ryktbara Tennessee Valley-projektet.
Se vidare Dammbyggnader.
Elektriciteten har fått en mångsidig användning i
USA:s industri. Vid Niaga’rafallen tas kraften bl. a. i
anspråk för tillverkning av aluminium och
framställning äv gödningsämnen ur luftens kväve.
Betydande energimängder levereras också från stora
ångkraftverk. Det beräknades 1950 att i det närmaste
hälften av all elektrisk kraft som producerades i
världen kom på USA.
USA är jordens främsta petroleumland
Exploateringen av oljeförekomsterna inom Förenta
staterna har vuxit i rasande takt sedan den första
lyckade djupborrningen i n. v. Pennsylvania 1859. De
största fyndigheterna ligger i de torraste och
neder-bördsfattigaste delarna av landet, i staterna Kansas,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
