Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna — nya världens stormakt - Förenta staternas historia - Engelsmän och fransmän tävlar om herraväldet - Brytningen med England. Negerslaveriet upphäves
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1322 FÖRENTA STATERNA __________________________________________________________________
Våren 1770 kom det i Boston till en blodig sammanstötning mellan engelska trupper och folkmassan — den s. k. massakern i
Boston. Händelsen som i sig själv var ganska obetydlig — endast fem människoliv spilldes — var dock ett av förebuden till den stora
kraftmätningen mellan det engelska moderlandet och de styvnackade kolonisterna. T. v. skildras händelsen i en tavla av Paul
Revere. — 1783 — sju år efter frihetskrigets utbrott — var tiden inne för fredsöverläggningar. Som likaberättigade parter möttes
nu engelsmän och kolonister vid förhandlingsbordet. Bilden t. h. (efter en oavslutad målning av Benjamin West) återger en
konferens om fredstraktaten. Den svartklädde i mitten är Benjamin Franklin, ett av amerikanernas diplomatiska trumfess.
Förenta staternas historia
Engelsmän och fransmän tävlar om herraväldet
Redan under drottning Elisabet I:s tid gjordes på
1580-talet ett kolonisationsförsök i Nordamerika,
varom namnet på den nuvarande staten Virginia ännu
erinrar (lat. virgo, jungfru; Elisabet kallades
»jungfrudrottningen»). Men eljest delar engelsmännen med
holländarna och svenskarna äran att vara Förenta
staternas grundläggare. Mayflower [mejTlaoa, [-»majblomma»]-] {+»maj-
blomma»]+} hette det berömda engelska fartyg som 1620
förde över 100 engelska nybyggare och puritaner till
Massachusetts i Nya England i Nordamerika. För oss
svenskar spelade skeppet Kalmare Nyckel en liknande
roll; detta seglade 1637 över med de första svenska
kolonisterna till Nya Sverige (se d. o.) vid
Delaware-floden. Holländarnas koloniområde hette Nya
Neder-land (kring nuvarande staden New York).
Holländarnas och svenskarnas små kolonier intogs av
engelsmännen, och under loppet av 150 år koloniserades under
engelsk kontroll Massachusetts (1620), Maryland
(1634), Connecticut (1635), Rhode Island (1636),
North och South Carolina (1663), New Hampshire
(1680), Pennsylvania (1682) och Georgia (1732).
New York och New Jersey förvärvades 1664, Delaware
1666.
Engelsmännen hade emellertid allvarligare
konkurrenter om herraväldet i den nya världsdelen,
nämligen fransmännen, som omkr. 1608 börjat kolonisera
Canadaoch 1682 grundat Louisiana i
Mississippibäcke-net. Risken var nu att franmännen från norr och söder
skulle knyta ihop sitt välde och stänga all engelsk
frammarsch i västlig riktning. Efter flera långvariga
krig under 1700-talet slutade tvekampen med att
största delen av landet kom under brittiskt välde (freden
i Paris 1763).
Brytningen med England. Negerslaveriet upphäves
Kolonierna stod i starkt beroende av regeringen i
England, ehuru de hade ett visst mått av självstyrelse.
När de unga livskraftiga kolonierna fritt ville utveckla
sig och själva besluta om sin handel och andra
angelägenheter, råkade de i en skarp konflikt med
moderlandet, vilket slutligen ledde till det
nordamerikanska frihetskriget (se d. o.), ur vilket kolonierna
utgick som segrare och som fullt självständiga. Detta
hände 1783. En republikansk författning utarbetades
och trädde i kraft 1789, varvid George Washington
valdes till den förste presidenten.
Den nya stat som uppstått under namn av Förenta
staterna (USA = United States of America) var en
förbundsstat eller union av stater. Varje enskild stat
hade bestämmanderätt i de flesta angelägenheter och
ägde i guvernören och folkrepresentationen egna
styrelseorgan. De sammanhållande krafterna inom
unionen utgjordes i första hand av presidenten och
kongressen (den lagstiftande församlingen).
Snart nog framträdde två politiska partier:
demokraterna och republikanerna. Den partiskiljande
frågan var från början den om delstaternas ställning.
Demokraterna önskade största möjliga självstyrelse
för de särskilda staterna, medan republikanerna
arbetade för en stark sammanhållning inom unionen
under de gemensamma styrelseorganens ledning. Frå-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
