Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna — nya världens stormakt - Förenta staternas historia - Brytningen med England. Negerslaveriet upphäves - Monroedoktrinen bryts genom USA:s deltagande i första världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENTA STATERNA 1323
Den engelska kolonisationen i Nordamerika under 1600- och 1700-talen liksom Förenta staternas framträngande mot väster under
1800-talets första hälft är i stor utsträckning historien om blodiga strider: regelrätta drabbningar med fransmännen samt bakhåll
och överfall av indianerna. Som stödjepunkter anlades ofta vid flodförgreningar och bergspass mindre befästningar, s. k. fort.
Ovan t. v. ses ett sådant fort uppe i Klippiga bergen. Målning från 1837. — En av de mörkaste sidorna i Förenta staternas historia
är negerslaveriet. Även om det kanske kan sägas att de flesta av slavarna behandlades väl av sina herrar, var dock själva systemet
med människor som handelsvara så ohyggligt, att det inte finns ord nog starka att brännmärka det. På sydstaternas
slavmarknader auktionerades män, kvinnor och barn bort som husdjur eller husgeråd. Målningen ovan t. h. är utförd av Taylor 1852, samma
år som Onkel Toms stuga kom ut.
gan löstes i samband med inbördeskriget på 1860-talet
i den av republikanerna önskade riktningen och har
sedan dess inte utgjort någon anledning till strid. I
senare tid har det knappast existerat någon
idémotsättning mellan partierna utan partigrupperingen har
närmast varit beroende av hur man sett på de akuta
politiska frågorna.
Republiken har genomgått många växlande
öden.Industrialismen gjorde sitt intåg och revolutionerade
samhällsförhållandena. Svåra ekonomiska kriser i de
östra staterna drev emigrantströmmen från Europa
över bergen allt längre västerut. I Pennsylvania
räknades på en enda väg under en månad i början av
1800-talet 511 vagnar med ca 3 000 personer, som drog
västerut. Nya stater upptogs i förbundet, Louisiana
1812, Indiana 1816, Mississippi 1817, Illinois 1818,
Alabama 1819 etc.
På de stora bomullsplantagerna i sydstaterna
användes sedan gammalt negerslavar, vilka av
slavjägare hämtats från de afrikanska urskogarna. 1852
utkom Harriet Beecher-Stowes väckande roman Onkel
Toms stuga, som riktade hela världens
uppmärksamhet på slavfrågan. Negerslaveriet blev en
partifråga, som söndrade nationen i två hälfter. Södern och
Norden råkade i bitter fiendskap, och ett inbördeskrig
var oundvikligt. Kriget, som pågick 1861-65, slutade
med nordstaternas seger och negerslaveriets
upphävande (se Nordamerikanska inbördeskriget). Till
nordstaternas framgångar i kriget bidrog även
svensken John Ericsson som konstruerade pansarfartyget
Monitor.
Monroedoktrinen bryts genom USA:s deltagande i
första världskriget
1823 hade USA:s president Monroe [manråL]
inför kongressen proklamerat en del utrikespolitiska
grundsatser, vari bl. a. även förklarades, att USA ej
hade något intresse av att blanda sig i europeiska
makters inbördes angelägenheter och krigsföretag.
Amerikas ingripande i världskrigen betecknar dock ett
avsteg från denna del av den s. k. Monroedoktrinen,
som dittills i sin helhet varit grundläggande för
Förenta staternas utrikespolitik. Redan när den engelska
passagerarångaren Lusitania med bl. a. 124
amerikaner ombord i maj 1915 sänktes av en tysk ubåt var
krig nära att utbryta, men krigsförklaringen mot
Tyskland kom ej förrän 1917. Amerikas deltagande blev av
stor betydelse för krigets utgång. Från juni 1917 till
november 1918 sändes sammanlagt 2080000 manöver
Atlanten till de europeiska krigsskådeplatserna, och
oerhörda förråd av livsmedel och krigsförnödenheter
följde samma väg. USA gjorde under kriget stora
handelsvinster och utgick ur detsamma som
fordringsägare hos nästan alla Europas stater, men den
allmänna världskrisen från 1929, som hade sitt ursprung i
USA, träffade särskilt hårt dess näringsliv. De
arbetslösas antal steg till den kolossala siffran 14 miljoner,
och särskilt svår blev farmarnas ställning på grund
av överproduktionen inom jordbruket med våldsamt
sjunkande spannmålspriser i släptåg. Under president
Roosevelt (se d. o.) skedde dock en genomgripande
rekonstruktion och omorganisation av hela landets
näringsliv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
