Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Företagsekonomi — hur handlar företaget? - Företagsteori - Företaget i samhället - Redovisningen — en kunskapskälla för företaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1326 FÖRETAGSEKONOMI
HUR HANDLAR FÖRETAGET?
rORETAGSEKONOMI.Vad är egentligen ett
företag? För många av oss leder kanske denna fråga vår
tanke till den butik, det kontor eller den fabrik, där vi
förtjänar vårt levebröd. Den officiella statistiken har
tagit fasta på just detta betraktelsesätt. I vår
senaste företagsräkning, som gjordes år 1951, säger man
sålunda: »Med företag förstås., en i lokalt
hänseende fristående och avskild verksamhet eller rörelse
(arbetsställe)». Låt oss välja ett exempel för att
illustrera innebörden i detta företagsbegrepp. Pressbyrån
har sina kiosker utspridda över praktiskt taget hela
landet. Varje sådan kiosk bildar en anläggningsenhet,
en produktionsenhet, och betraktas därför i
företags-räkningen såsom ett företag. Detta betraktelsesätt
betingas av många olika skäl, vilka vi dock inte skall gå
in på här. I sammanhanget skall blott nämnas, att vi
enligt företagsräkningen i vårt land har mer än
250 000 företag, jordbruksföretag ej medräknade.
Men begreppet »företag» kan också ses från andra
utgångspunkter. I sin vidaste bemärkelse kan
företaget uppfattas som varje form av cell-eller
gruppbildning inom samhället under en och samma ledning. I
själva verket är alla människor i vårt moderna
samhälle medlemmar av sådana grupper eller påverkas av
sådana gruppers handlande. Fullt så vidsträckt
brukar man emellertid inte uppfatta företagsekonomins
studiefält. Detta begränsas vanligen till att omfatta
handlandet inom de »beslutsenheter» (företag), vilka
har tillkommit för att uppfylla vissa begränsade mål,
främst av ekonomisk karaktär, t. ex. »högsta möjliga
vinst». Vi skall här gå igenom företagsekonomins
viktigare forskningsområden.
Företagsteori
Inom företaget finns ingen fri prisbildning.
Handlandet följer en (mer eller mindre bestämd) plan, och
man talar ibland om företaget såsom ett exempel på
»planhushållning». Helt annorlunda är förhållandet
mellan olika företag. I vårt samhälle finns ingen
central vilja, som dirigerar utformningen av relationerna
mellan företagen. Företagens beslut om att köpa av
eller sälja till varandra påverkas av en mängd olika
faktorer, t. ex. de rådande marknadsförhållandena.
Det är just en av företagsekonomins (och kanske i
ännu högre grad nationalekonomins) uppgifter att
studera hur det enskilda företaget beter sig i olika
marknadssituationer. Dessa situationer kan växla
alltifrån den utpräglade monopol-ställningen, dvs. där ett
företag är ensamförsäljare av en vara, via olika
grader av »oligopol», där ett fåtal företag uppträder, och
— såsom andra ytterlighet — den fullständiga
konkurrensen, där ett stort antal företag inbördes
konkurre
rar och där inget av dem är tillräckligt stort för att
påverka de övriga företagens handlingssätt. Denna
del av den ekonomiska forskningen ingår i vad man
brukar kalla företagsteori.
Företaget i samhället
Men företagsekonomin studerar icke blott
relationerna mellan olika företag. Det enskilda företagets
beteende påverkas i hög grad av det samhälle, vari det
verkar. Denna påverkan tar sig många olika former.
Företagets handlande påverkas av en lång rad
rättsregler, av arbetsmarknads- och
branschöverenskommelser, av traditioner och av etiska regler, för att nu
nämna några. Det är en angelägen uppgift för
företagsekonomin att klarlägga hur denna miljö med alla dess
mångskiftande former av samspel och konflikter
påverkar det enskilda företagets handlingssätt.
Företagets grundande och finansiering, dess val av
verksamhetsort och företagsform, dess anskaffande av
produktionsmedel, dess inköp och försäljning, - allt är
exempel på problem, vilkas lösning påverkas av
nyssnämnda slag av samhälleliga faktorer. (Beträffande
företagsformer, se detta ord.)
Redovisningen — en kunskapskälla för företaget
Dock är det i främsta rummet företagets interna
frågor, som företagsekonomin, åtminstone hittills,
kommit att sysselsätta sig med. Ett studieobjekt är
härvidlag de kunskapskällor, som företaget använder sig
av för att bedöma valet mellan olika
handlingsalternativ i olika situationer. En av dessa kunskapskällor
utgör företagets redovisning. De allra flesta företag
för böcker (anteckningar) rörande alla ekonomiska
händelser i företaget, t. ex. om varifrån pengarna
kommer och vart de tar vägen. I själva verket är alla
företag av någon betydelse enligt lag skyldiga att föra
böcker (bokföringsskyldiga). Men förmodligen skulle de
allra flesta av dem ha sin bokföring (se d. o.),även om
det inte funnes uttryckliga lagstadganden härom.
Många företag har sålunda ett långt mera detaljerat
redovisningssystem än vad lagen stadgar.
Företagsekonomin studerar dels redovisningens
formella, dels dess materiella sida. Den formella sidan
omfattar terminologifrågor, vidare frågor om hur de
olika posterna i redovisningshandlingarna specificeras,
grupperas och placeras. Med redovisningens
materiella sida avser man problemen om hur ett företags
tillgångar och skulder värderas, vilket framför allt
är av betydelse vid bestämmandet av företagets
redovisade resultat. Båda dessa sidor hör närmast
samman med årsredovisningen, dvs. sammanfattningen
— bokslutet - av företagets transaktioner med leve-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
