Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret — svenska försvarsmaktens organisation - Totalförsvaret - Krigsmakten - Sveriges naturliga försvarsmöjligheter - Svensken som soldat - Civilförsvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSVARET 1341
der överbefälhavaren lyder de tre försvarsgrenarna,
armén, marinen och flygvapnet.
Försvarsgrensled-ningama svarar för organisation, utbildning och
utrustning inom respektive försvarsgrenar.
Vid sidan av dessa rent militära organ finns direkt
under Kungl. Maj:t ett antal centrala förvaltningar
för sjukvård, byggnader och befästningar, ekonomisk
redovisning m. m. samt dessutom särskilda
centralförvaltningar för varje försvarsgren.
Vid mobilisering sammanförs alla dessa organ
under överbefälhavaren till ett särskilt högkvarter för att
en enhetlig ledning och administration skall
säkerställas. Överbefälhavaren får därvid ungefär samma
ställning som t. ex. Eisenhower hade under senare
delen av andra världskriget.
Under överbefälhavaren ledes stridskrafterna i krig
av militärbefälhavama, i vissa fall armékårchefer,
samt av cheferna för marinen och flygvapnet. Detta
innebär emellertid inte att varje försvarsgren för »sin
egen» strid. En nära samverkan mellan dem är
tvärtom nödvändig, för att största möjliga effekt skall
uppnås. Så t. ex. får militärbefälhavarna, som i första hand
med arméstridskrafter svarar för att fienden hindras
komma in i landet, hjälp av marin- och
flygstridskrafter. Sjöstridskrafterna får vid sina operationer
också stöd av flyg. Den avvägning, som erfordras för
att på bästa sätt lösa dessa samverkansproblem, är en
av överbefälhavarens stora uppgifter.
Sveriges naturliga försvarsmöjligheter
För att krigsmakten skall kunna lösa sina uppgifter
måste organisation och utrustning, taktik och
utbildning utformas både med hänsyn till vårt strategiska
läge på gränsen mellan öst och väst och till de åtgärder
en angripare kan tänkas vidta, men även till en rad
inhemska betingelser för försvaret: landets
utsträckning, befolkningens storlek och fördelning, terrängen
och vattendragen, skogarna, vinterns mörker och köld,
sommarens ljusa nätter, kommunikationsförhållanden,
landstignings- och luftlandsättningsmöjligheter.
Sveriges stora utsträckning medför både nackdelar
och fördelar ur försvarssynpunkt. Å ena sidan
erfordras betydande styrkor till försvar av de långa
gränserna och kusterna samt den stora ytan; den
långsträckta formen erbjuder även till försök att skära av
förbindelserna och dela landet. Ä andra sidan ger den
stora utsträckningen helt andra möjligheter till segt
djupförsvar än vad som finns i länder med liten yta.
Landets övervägande brutna terräng gynnar
försvaret på helt annat sätt än de stora sammanhängande
slättområdena på den europeiska kontinenten. Sverige
är till nära 60 procent täckt av skog. Dessutom upptas
stora ytor av myrmarker och kalfjäll. Sjöar och floder
utgör ungefär g procent av arealen. Av stor betydelse
för försvaret är också de breda norrländska älvarna.
Den nordiska vintern, som blir längre, mörkare och
strängare ju längre man kommer mot norr är också i
dessa sammanhang vår vän. När sjöar och vattendrag
fryser, upphör de visserligen att vara naturliga
hinder, men frånvaron av varje möjlighet att ta effektiv
betäckning på isen minskar möjligheterna att ta sig
över den. Stark köld och stort snödjup kan försvåra
fientliga invasionsföretag, och isläggning på havet kan
omöjliggöra kustinvasion. Vintermörkret ger
förbättrat skydd mot flyg och ökar möjligheterna att
förflytta trupp och materiel även när en fiende är
betydligt överlägsen i luften. Ur samma synpunkt är
däremot de ljusa sommarnätterna en allvarlig
olägenhet för försvaret.
Våra kuster är i stort sett lättillgängliga och
skärgårdarna skapar skyddade leder. Sommartid och vid
gott väder är det på många håll lätt att landstiga med
moderna invasionsfarkoster. Det stora antalet
hamnar, bryggor och ankarsättningar underlättar dessutom
landstigning och landsättning av materiel.
Skärgårdarna ger emellertid också försvararna fördelar,
särskilt där de är befästade. Terrängen innanför kusten
är också ofta svårframkomlig utom i de sydligaste
delarna, där den i regel är ganska öppen.
Hela Sverige är lätt åtkomligt för flygstyrkor.
Luft-landsättningsmöjligheterna är ganska goda,
slättområdena är särskilt lockande genom att erbjuda goda
flygbaseringsmöjligheter. På vintern ökas
luftlandsättnings- och flygbaseringsmöjligheterna när sjöar och
myrmarker fryser - under förutsättning att
snödjupet ej blir för stort.
Svensken som soldat
Vårt land har ett gott och homogent
befolkningsunderlag med en i jämförelse med andra länder god
allmänbildning och hög levnadsstandard. Denna
enhetlighet och den inre stabilitet, som följer av hög
kulturell och ekonomisk standard, samt den enhälliga
uppfattningen att Sverige är värt att försvara, utgör
förutsättningar för en god stridsanda på svenska förband.
På den militära idrottens internationella
tävlingsbanor har svenskar hävdat sig väl. 1952 och 1953 års
militärpatrulltävlingar på skidor i Schweiz vanns av
Sverige liksom den hårda militära femkampen i
Frankrike 1951, i Belgien 1952 och i Stockholm 1953.
I internationella sexdagarsloppet på motorcykel 1952
gjorde svenska militära förare goda insatser.
Även från allvarligare duster har man nutida
erfarenheter. I Finlands krig har svenska frivilliga med
framgång deltagit bl. a. i egna förband ledda av
svenska officerare. Allt detta ger anledning förmoda
att svensken som soldat icke behöver vara andra
underlägsen.
Civilförsvaret
Det svenska civilförsvaret är en tämligen ung
organisation, byggd främst på erfarenheter från andra
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
