Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försvaret — svenska försvarsmaktens organisation - Totalförsvaret - Civilförsvaret - Civilförsvarets organisation och verksamhet - Det ekonomiska försvaret - Det psykologiska försvaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1342 FÖRSVARET ________________________________________
världskriget. För närvarande pågår arbete med att
anpassa civilförsvaret efter den nya atomkrigföringens
stridsmedel.
De uppgifter som det svenska civilförsvaret fått sig
pålagda är främst att skydda liv och egendom mot
fientlig krigföring, i första hand luftanfall, samt att
motarbeta spioneri och sabotage. Dessa uppgifter
innebär åtgärder av dels förebyggande, dels
skadeavhjäl-pande art.
De förebyggande åtgärderna inom civilförsvaret
omfattar mörkläggning, maskering av byggnader m. m.,
utrymning av hotade orter och anläggningar - med
hänsyn till atombombhotet av allt större betydelse
-bevakning samt skydd mot spioner och sabotörer. I
denna verksamhet på längre sikt ingår även
medverkan till en ur skyddssynpunkt mera ändamålsenlig
samhällsplanering och bebyggelse.
Skadeavhjälpande åtgärder omfattar bl. a.
brandsläckning, räddning av innestängda och
omhändertagande av skadade och hemlösa, röjningsarbeten samt
reparation av kommunikationer och ledningar.
För att lösa dessa uppgifter och bedriva denna
verksamhet behövs en omfattande organisation och en
välutbildad personal. Delvis kan man utnyttja personal
med utbildning och erfarenheter från t. ex. brandkårer
och polis. I stor utsträckning måste emellertid
personal utbildas i fred för civilförsvarets uppgifter.
Civilförsvarets organisation och verksamhet
Såsom centralt organ för hela denna verksamhet har
ett särskilt ämbetsverk under inrikesdepartementet
inrättats, Kungliga Civilförsvarsstyrelsen. Vid varje
länsstyrelse finns en särskild avdelning, försvarsavdelningen,
som sköter den regionala verksamheten ifråga om
planläggning, utbildning osv. Under länsstyrelserna finns
slutligen i varje stad och i varje polisdistrikt en
särskild civilförsvarschef, i regel polischefen.
Det allmänna civilförsvaret består huvudsakligen av
rörlig personal som kan sättas in där behovet är störst
bl. a. för att förstärka det särskilda civilförsvaret.
Personalen är uppdelad på åtta tjänstegrenar, som
framgår av skissen:
Det särskilda civilförsvaret svarar för skydd av
bostäder (hemskydd) eller anläggningar såsom industrier
och verk (verkskydd). De i huset bosatta eller i
anläggningen verksamma personerna utgör personalen
i det särskilda civilförsvaret. Uppgiften är främst att
svara för det omedelbara skyddet mot brand eller ras,
biträda vid utrymning och samarbeta med det
allmänna civilförsvaret genom rapportering eller annan
hjälp.
Under krig måste man även vara beredd på
bombningar eller annan skadegörelse av sådan omfattning
att varken det särskilda eller det allmänna
civilförsvaret på orten förslår. Det krävs då hjälp från andra
närliggande orter. Man har för detta ändamål
förberett särskilda s. k. civilförsvarskolonner, huvudsakligen
sammansatta av personal och materiel från det
allmänna civilförsvaret. Kolonnerna, som lyder under
landshövdingarna, är motoriserade och skall med kort
varsel kunna bringa hjälp till särskilt svårt hemsökta
orter.
En viktig del av civilförsvarets beredskap utgörs av
skyddsrummen. I samband med nybyggen av viss
storleksordning inom områden, där särskilt civilförsvar
skall vara organiserat, byggs obligatoriskt
normalskyddsrum. För närvarande finns sådana för 1,2 miljoner av
landets invånare. Årligen byggs omkring 2 000 nya
normalskyddsrum, vilket innebär att det blir plats för
ytterligare 130 000 människor varje år.
På särskilt betydelsefulla orter byggs fullträffsäkra
befolkningsskyddsrum, dvs. anläggningar som avses i
krig hastigt kunna ställas om till skyddsrum. På Söder
i Stockholm iordningställs t. ex. ett av Europas största
garage med kapacitet av 600 bilar. Det torde bli ett av
världens största skyddsrum med möjlighet att hysa
20 000 människor. Dessa skyddsrum ger även fullgott
skydd mot atomstridsmedel.
Det ekonomiska försvaret
Det ekonomiska försvaret är inte en självständig
försvarsgren i samma mening som krigsmakten och
civilförsvaret. Det ingår i det totala försvaret under
mycket skiftande former och ingriper inom vitt skilda
områden av samhällslivet. Hit hör t. ex. åtgärder för
produktion, lagring och fördelning av livsviktiga
förnödenheter som drivmedel, bränslen, råvaror,
industri-och jordbruksprodukter, elkraft, gas o. d. samt frågor
om disposition av tillgänglig arbetskraft och
tillgodoseende av olika transportbehov. Till det ekonomiska
försvaret hänförs också frågor som i andra avseenden
berör den ekonomiska samhällsverksamheten i krig,
t. ex. penning-, kredit- och försäkringsväsendet,
skyddet av prisnivån osv. Det är självfallet svårt att i en
kort formel sammanfatta denna mångskiftande
verksamhet. Beredskapsarbetet på det ekonomiska
området kan emellertid i princip sägas syfta till att icke
blott det militära försvaret och civilförsvaret utan
även samhällsviktiga behov i övrigt skall kunna
tillgodoses när det gäller försörjningen vid krig eller
avspärrning.
I beredskapsarbetet medverkar ett stort antal
myndigheter. För att ernå erforderlig överblick och
samordning av planläggningsverksamheten, inrättades
1947 ett centralorgan på det ekonomiska området,
riks-nämnden för ekonomisk försvarsberedskap.
Det psykologiska försvaret
En kommitté lade hösten 1953 fram ett förslag
rörande den psykologiska försvarsberedskapen i fred och
den psykologiska försvarsverksamheten i ett krig,
vilket i huvudsak antogs av 1954 års riksdag.
Enligt detta förslag får vid krig eller krigsfara
Statens upplysningscentral till uppgift att leda den
statliga verksamheten för psykologiskt försvar. Dess
främsta uppgift blir att under då rådande påfrestande
förhållanden medverka till att press, radio, film och
folkrörelser i största möjliga omfattning skall kunna
fullfölja sina uppgifter i fråga om nyhetstjänst,
opinionsbildning och förströelseverksamhet.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
