Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkring — hur skapa ekonomisk trygghet? - Alla risker är inte försäkringsbara - Försäkringsväsendets företagsformer - Av försäkringsbolagen förvaltat kapital i milj. kr - Personförsäkringar - Pensionen tryggas numera ofta genom kollektivförsäkring - Livförsäkringssumman betalas ut vid dödsfall eller då den försäkrade nått en viss ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1346 FÖRSÄKRING _____________________________________
dock all anledning att vara tacksamt för det bidrag till
problemets lösning som försäkringen ger.
Försäkringsväsendets företagsformer
Den svenska försäkringslagen (se nedan) tillåter
endast två olika slags företagsformer för bedrivande av
försäkringsrörelse, nämligen försäkringsaktiebolag
och ömsesidigt försäkringsbolag. Det bör dock nämnas,
att även ett särskilt slag av föreningar, nämligen s. k.
understödsföreningar, kan förekomma som organ för
försäkringsrörelse. Dessa föreningar, som är
underkastade särskild lagstiftning, får emellertid endast
bedriva vissa former av personförsäkring och endast i
den rena självhjälpens form; »ackvisition» får således
icke förekomma. De viktigaste slagen av
understödsföreningar är s. k. erkända sjukkassor och
arbetslöshetskassor, vilka kan betraktas som organ för
socialförsäkringen och därför behandlas under denna rubrik.
En enskild person får sålunda icke, han må vara
aldrig så kapitalstark, bedriva försäkringsrörelse,
liksom han icke heller får bedriva bankverksamhet. Vad
som menas med försäkringsaktiebolag framgår direkt
av namnet (beträffande aktiebolag se Företagsformer);
ett sådant företag äges av dess aktieägare, som
tillsätter styrelsen. Med ömsesidigt försäkringsbolag
menas däremot ett bolag där försäkringstagarna själva är
delägare. I regel tillskjutes, då ett sådant bolag bildas,
ett s. k. garantikapital, som har ungefär samma
uppgift som aktiekapitalet i ett aktiebolag och vars ägare
vanligen tillförsäkrar sig ett starkt inflytande över
företagets ledning. Bolagets delägare, dess
försäkringstagare, har därigenom i allmänhet inte direkt
bestämmanderätt över företaget.
De ömsesidiga försäkringsbolagen förekommer för
övrigt i många synnerligen skiftande former, till vilka
vi något återkommer i det följande.
Av försäkringsbolagen förvaltat kapital i milj. kr.
1938 1939 1940 I941 1942 1943 1944
2466 2607 2735 2917 3120 3343 3608
1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952
3 904 4 203 4 607 4 987 5 245 5 674 6 260 7 ooo1
1 Preliminärt.
Personförsäkringar
När den man med vilken vi i början av denna
framställning gjorde bekantskap började inse, att han
behövde en till sitt eget liv knuten försäkring, tänkte
han närmast på en försäkring, där en viss
försäkringssumma eller någon annan form av
försäkringspresta-tion utbetalas, om han avlider. Detta är vad man i
dagligt tal menar med livförsäkring; skall man vara
mycket noga använder man i stället den mera exakta
benämningen dödsfallsförsäkring.
Det finns emellertid även en annan huvudtyp av
liv
försäkring, där problemställningen är alldeles
omkastad. Vi tänker oss t. ex. en gammal ensamstående dam,
som har ett litet kapital att leva av. Hon kan inte reda
sig på räntan utan måste »ta av kapitalet». Men hur
mycket skall hon våga ta varje år? Hon bör ta så
mycket, att kapitalet räcker under hennes livstid. Men hon
vet inte hur länge hon kommer att leva, och lever hon
längre än beräknat, så tar kapitalet slut, innan hon
dör. »Risken» för henne är inte att dö tidigt utan att
leva »för länge». Mot denna risk kan hon skydda
sig genom att, som man brukar säga, »köpa en
livränta», dvs. med ett antal personer som befinner sig i
liknande predikament ingå en överenskommelse om
att de som dör tidigt delar med sig av sitt kapital åt
dem som lever länge. En sådan livränteförsäkring är
ett exempel på en livsfallsförsäkring. Hit hör också
den vanliga pensionsförsäkringen, medan en
änkepen-sionsförsäkring är ett slags kombination mellan
dödsfallsförsäkring och livsfallsförsäkring: från mannens
död utgår nämligen en livränta så länge hustrun lever.
Pensionen tryggas numera ofta genom
kollektiv-försäkring
Egendomligt nog uppstod pensionsförsäkringen i
vårt land tidigare än dödsfallsförsäkringen; Sveriges
äldsta nu existerande livförsäkringsbolag är Allmänna
änke- och pupillkassan (pupill = föräldralöst barn),
som grundades redan 1784. I mitten av 1800-talet
bildades runt om i landet s. k. ränte- och
kapitalförsäk-ringsanstalter, som bedriver en speciell art av
livränteförsäkring. Numera bedrivs pensionsförsäkring i
mycket betydande och hastigt växande omfattning
kollektivt såsom s. k. tjänstepensionsförsäkring, dvs. till
anställningen knuten pensionsförsäkring, varigenom den
anställde tillförsäkras ålders- och efterlevandepension.
I denna bransch finns förutom ett stort
försäkringsbolag (SPP) några betydande företag som arbetar
såsom understödsföreningar.
Livförsäkringssumman betalas ut vid dödsfall eller då
den försäkrade nått en viss ålder
När man talar om »livförsäkring» eller »egentlig
livförsäkring» menar man dock, såsom vi redan antytt,
i allmänhet en försäkring som med visst belopp
utbetalas vid försäkringstagarens dödsfall. Vanligen har
försäkringen den formen, att försäkringssumman
utbetalas vid dödsfall eller senast då den försäkrade
uppnår viss ålder, t. ex. 60 år; alla övriga förekommande
arter är att betrakta som variationer av denna typ. På
så sätt kan man genom livförsäkringen på en gång
tillförsäkra sina anhöriga ett dödsfallsskydd och spara
för sin egen ålderdom.
Den egentliga livförsäkringen introducerades i
Sverige först 1855 genom bildandet av
Försäkringsaktiebolaget Skandia. År 1952 arbetade i vårt land 20
livförsäkringsbolag, av vilka 6 var aktiebolag och 14
ömse
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
