Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkring — hur skapa ekonomisk trygghet? - Livförsäkringssumman betalas ut vid dödsfall eller då den försäkrade nått en viss ålder - Sjukdom och olycksfall - Brandförsäkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÄKRING 1347
sidiga försäkringsbolag. Av de 20 bolagen arbetade
några helt eller delvis som folkförsäkringsbolag, dvs.
med försäkringsformer och arbetsmetoder som är
särskilt anpassade efter de mindre inkomsttagarnas
behov.
Karakteristisk för svensk folkförsäkring är bl. a.
rätten till premiebefrielse vid arbetsoförmåga. Om den
försäkrade på grund av sjukdom eller olycksfall
drabbas av arbetsoförmåga av viss varaktighet (minst 4
veckor) befrias han under motsvarande tid från
skyldigheten att erlägga premie. Premierna innehåller ett
särskilt litet tillägg, med vars hjälp
premiebetalningen bestrides för de sjuka.
Den svenska allmänheten erlade 1952 såsom
premier för livförsäkring av alla slag (utom till
pensionskassor, vilka är organiserade som
understödsföreningar, samt ränte- och
kapitalförsäkringsanstal-ter) det imponerande beloppet av 856 milj, kr., varav
ca 310 milj. kr. inkasserades av den nyss nämnda
försäkringsanstalten SPP.
Om vi till sist nämner, att livförsäkringsbeståndet
i Sverige 1952 uppgick till omkring 12900 milj, kr.,
motsvarande ca 1 840 kr. per invånare, torde det stå
klart för envar, att svensk livförsäkring spelar en
mycket betydande roll i vårt lands sociala och ekonomiska
liv. Den utgör en stabiliserande faktor, som måste
värdesättas högt.
Sjukdom och olycksfall
Den enskilda sjukförsäkringen har i Sverige relativt
litet omfång. Beträffande den fr. o. m. 1955
obligatoriska sjukförsäkringen se artikeln Socialförsäkring.
Större roll spelar den enskilda
olycksfallsförsäkringen, som 1952 uppnådde en premieinkomst av ca
50 milj. kr. och i stor utsträckning bedrivs kollektivt
- en organisationsform som mycket starkt bidragit
till olycksfallsförsäkringens hastiga frammarsch. I
kollektiv försäkring omfattar varje försäkring en hel
grupp personer, t. ex. medlemmar i en fackförening
eller eleverna i en skola.
En speciell form av olycksfallsförsäkring är i
Sverige obligatorisk, nämligen försäkring för olycksfall
i arbete. Denna försäkringsrörelse, som bedrivs av en
särskild typ av ömsesidiga försäkringsbolag samt en
statlig försäkringsanstalt, Riksförsäkringsanstalten
räknas till socialförsäkringen och behandlas här i
särskild artikel i samband med denna.
Brandförsäkring
Brandförsäkringen är i Sverige den med avseende
på olika företagsformer rikast nyanserade
försäk-ringsgrenen. Vid sidan av över hela landet
verksamma bolag, såväl aktiebolag som ömsesidiga bolag,
verkar nämligen här ett 1 oo-tal läns- och häradsbolag,
dvs. ömsesidiga försäkringsbolag med minst ett härad
och högst ett län till verksamhetsområde (till denna
Ett exempel på modern försäkringsreklam. Bilden och texten
i förening ger en nästan chockartad påminnelse om hur viktigt
det är att genom försäkring trygga framtiden åt familjen.
grupp hör Sveriges äldsta bestående
försäkringsbolag, Stockholms Stads Brandförsäkringskontor,
grundat 1746), samt flera hundra sockenbolag, dvs.
ömsesidiga bolag med ännu mindre verksamhetsområde.
Man finner sålunda här företag av de mest skilda
storleksordningar, från de största riksbolagen med
över 10 milj. kr. i premieinkomst för
brandförsäkring i Sverige (några av dem har därjämte betydande
utländska affärer) ned till små sockenbolag med
mycket obetydlig premieinkomst. Det kan därför se ut
som om brandförsäkringen vore betänkligt
överorganiserad. I verkligheten är det inte så illa ställt, ty de
olika företagstypema har delvis skilda kundkretsar.
Så t. ex. har aktiebolagen, som är sammanslutna i
Svenska Brandtariff öreningen, lejonparten av
industririskerna, medan läns-, härads- och sockenbolagen
försäkrar byggnader och lösöre på landet.
Hela den svenska brandpremiesumman uppgick
1952 till ca 250 milj. kr. Därav uppbars ca 15 milj. kr.
av utländska försäkringsbolag, som bedriver
verksamhet i Sverige.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
