Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallupundersökningar — opinions- och marknadsundersökningar - Stickprovsmetoder - Intervjumetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1356 gallup______________________________________________________________________________
OPINIONS- OCH MARKNADSUNDERSÖKNINGAR
Gallupundersökningar. I dagligt tal
används »Gallupundersökning» som beteckning på en
statistisk undersökning, där primärmaterialet inhämtas
genom intervjuer med ett stickprov, som
»representerar» t. ex. den vuxna befolkningen (eller den
kategori som undersökningen gäller). Beteckningen går
tillbaka till grundaren av American Institute of Public
Opinion, dr George A. Gallup, som 1935 startade
nyssnämnda opinionsmätningsinstitut. Liknande institut
har sedermera startats i ett stort antal länder; i
Sverige startades 1941 Svenska Gallupinstitutet. I trängre
bemärkelse är det endast detta instituts
undersökningar, som skulle kallas Gallupundersökningar. Här skall
dock ordet tas i den vidare bemärkelsen.
Det för Gallupundersökningarna karakteristiska är
följande.
a) De är stickprovsundersökningar.
b) Primärmaterialet inhämtas genom intervjuer.
Stickprovsmetoder
En läkare tar ett blodprov; han tar 4-5 centiliter
blod ur en åder, bestämmer »blodprocenten» för detta
prov och bildar sig på basis därav en uppfattning om
»blodprocenten» i patientens blod. Läkaren tar ett
stickprov.
Idén att basera statistiska undersökningar på
stickprov är gammal. Redan tidigt kom man underfund
med att det inte alltid är så enkelt som i exemplet med
läkaren.
Att läkaren är framgångsrik beror i grund och
botten på att blodet är homogent: varje centiliter, som
flyter fram i våra ådror, har (ungefär) samma
egenskap i fråga om just »blodprocent». Vid de flesta
undersökningar har man emellertid att göra med
heterogena massor. Erfarenheten har lärt människan, att ett
stickprov från en heterogen massa kan ge missvisande
resultat.
En tårta med vispgrädde kan ge ett gott exempel
både på risken att få ett missvisande resultat och på
ett sätt att ta ett stickprov, som länge betraktades som
lösningen på stickprovsproblemet. Om vi vill bilda oss
en uppfattning om hur tårtan smakar, alltså ta ett
smakprov, duger det inte att ta en bit i botten eller ett
ytskikt med bara grädde. Men om vi skär en tårtbit
på sedvanligt sätt, så kan vi lugnt utgå från att den ger
en god föreställning om hur tårtan smakar.
Det är i själva verket denna idé, som i äldre tider
kallades »den representativa metoden». Om man kan
ta ett stickprov, som är sammansatt på samma sätt
som den massa stickprovet skall representera, då
borde ju provet vara »representativt», vara en
»miniatyr», som riktigt speglade den massa, som
undersök
ningen egentligen gällde. Tanken är bestickande. I
slutet av 1800-talet och början av 1900-talet
predikades den som ett statistikernas evangelium.
Det var denna idé, som dr Gallup tog upp i Förenta
Staterna. Gallup var i första hand intresserad av att
tillämpa idén på urvalet av intervjuobjekt för
marknadsundersökningar. Låt oss se hur Gallups idé - som
alltså är mycket äldre än Gallup själv - tillämpas i
Sverige.
Enligt den officiella statistiken utgörs i Sverige 50 %
av den vuxna befolkningen av män, 50 % av kvinnor.
Vidare bor 47 % i städer, 53 % på landsbygden. Antag
nu, att vi vill göra en undersökning omfattande 1 000
personer. Ett »representativt» urval (så som
represen tativitetsbegreppet ovan använts) bör alltså
sammansättas av 500 män och 500 kvinnor; av de 1 000
personerna bör 470 vara bosatta i stad, 530 på
landsbygden.
Vid tillämpningen av denna stickprovsmetod vid
Gallupundersökningar får intervjuaren i uppdrag att
intervjua ett antal personer, som han själv fått välja
med iakttagande av att de fyller vissa »kvoter»: av de
intervjuade skall så många vara män, så många
kvinnor etc. Dessa kvoter är så beräknade, att resultatet
av alla intervjuares arbete blir ett stickprov, som är
en »befolkningsminiatyr». Användningen av kvoter
på ovan angivet sätt har gett benämningen kvoturval,
kvotsampling, åt denna tillämpning av »den
representativa metoden».
Det är egentligen något av en ödets ironi, att medan
dr Gallup startade sina opinionsundersökningar i stor
skala 1935, hade redan 1934 en polsk statistiker
Ney-man övertygande visat upp den statistiska
otillräckligheten hos den representativa metoden så som bl. a.
Gallup utformat den. Neyman visade, att den enda
metod, som är helt tillfredsställande, som ger
representativa resultat, är metoden med slumpmässigt
urval (»sannolikhetsurval»). Det skulle emellertid dröja
några år, innan Neymans idéer (som före Neyman
uttalats av engelsmannen Fisher i anknytning till
tekniken för experiment) allmänt accepterades.
Intervjumetoder
Metoden att insamla material för statistiska
undersökningar medelst intervju är också den äldre än dr
Gallup. Bland annat hade denna teknik länge använts
vid marknadsundersökningar, t. ex. undersökningar
med husmödrar för att utröna deras inköpsvanor etc.
Men det var genom de amerikanska
Gallupundersökningarna (i första hand i dr Gallups regi), som
metoden fick den publicitet, som är en praktisk
förutsättning för dess framgångsrika utnyttjande.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
