Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräshoppor — söderns bevingade gissel - Bostadshygienen är syrsornas fiende - Gräshoppssvärmarna — ett fruktansvärt plågoris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRÄSHOPPOR 1471
Övre bilden. Gräshoppans ägg läggs i ett omkring 25 cm djupt
hål, som honan borrat i marken med sitt äggläggningsorgan.
De nykläckta ungarna har ungefär samma storlek som myror.
Under en period av sex veckor byter de skinn flera gånger
allteftersom de växer. De liknar föräldrarna redan från början
men saknar vingar, vilka inte växer ut förrän på ett senare
stadium i deras utveckling. — Vid anfall av gräshoppssvärmar
rinner djuren i tusental likt vatten genom allra minsta läcka, och
hemmen i de utsatta områdena liknar därför oftast fästningar.
Nedre bilden är från Iran och visar ett så gott som hermetiskt
tillstängt hus. Varken borstar eller fötter kan stoppa
gräshoppornas hänsynslösa framfart. Men naturen, som skapat dessa
vilda hordar, förintar dem oftast själv genom torka, hetta eller
köld. Miljarder gräshoppor flyger också till havs och
omkommer där.
SÖDERNS BEVINGADE
GISSEL
GrÄSHOPPOR. I Sverige förekommer vårtbitare,
hussyrsor och egentliga gräshoppor. Vårtbitarna är
ganska stora, omkr. 3 cm samt gröna eller grönbruna
till färgen. Honan har ett långt sabelformigt
ägglägg-ningsrör. Hanarna brukar frambringa en serie höga
toner genom att gnida fina ribbor på täckvingarna
mot varandra. De sitter då gärna högt uppe i en
buske eller ett träd och låter höra sin gälla musik.
Eftersom gräshopporna musicerar, måste de också
kunna höra. Annars vore det tämligen meningslöst.
Det har emellertid inte varit lätt att finna
hörselorganen. De sitter nämligen litet egendomligt, på det
främsta benparet hos vårtbitarna och på bakkroppen
hos andra gräshoppor.
Vårtbitarna lever framför allt av rov men äter
också växter. Sitt namn har de fått därav, att man förr
i världen trodde och än i dag på många ställen tror,
att man kan befria sig från vårtor genom att låta
vårtbitarna bita i dem. Men långt ifrån att lyckas därmed
kan man i stället skaffa sig en blodförgiftning.
Sina ägg lägger vårtbitarna liksom alla gräshoppor
i jorden. Ungarna liknar föräldrarna men saknar
vingar. De genomgår inte någon förvandling.
Vinganlagen utvecklas småningom.
Bostadshygienen är syrsornas fiende
Syrsorna hör också till gräshopporna. Här i Sverige
har vi endast den lilla hussyrsan, som förr i världen
var vanlig i våra bostäder, där den satt i någon springa
och spelade. Numera finner man den endast
undantagsvis. Den moderna bostadshygienen har tagit livet
av den.
Av de egentliga gräshopporna, som omfattar omkr.
5 000 arter, har vi i Sverige inte fullt 30 stycken. En
av de vanligaste arterna hos oss är trumgräshoppan,
som har vackert röda bakvingar, vilka kommer till
synes, när gräshoppan flyger. Täckvingarna är
brun-aktiga, en färg som kommer djuret att fullständigt
smälta samman med omgivningen, när det sitter stilla.
Sitt namn har denna gräshoppa fått därav, att hanen
låter höra ett rasslande läte, när han flyger upp.
Gräshopporna lever av växtföda, men våra svenska
arter gör ingen skada på grödan. De spelar liksom
vårtbitarna, men tonerna frambringas på ett annat
sätt. Lårbenet har en rad med tappar, som gnids mot
en list på täckvingarna alldeles som stråken mot
strängarna på en fiol.
Gräshoppssvärmarna — ett fruktansvärt plågoris
Om våra gräshoppor är oskyldiga, är detta däremot
inte fallet med vandringsgräshopporna, som
förekommer i sydligare länder upp till Mellaneuropa. I Europa
är deras härjningar dock ej så vanliga numera. I
Afrika, Amerika och Asien förorsakar de däremot
fruktansvärda skadegörelser och förekommer i
svärmar på flera mils längd och ett par mils bredd. De
rensar marken från allt grönt, där de slår sig ned, och
trädens grenar knäcks under deras tyngd. Där de lagt
sina ägg, där arbetar sig nästa år ungarnas eller
larvernas horder av miljarder och åter miljarder
individer upp ur jorden och vältrar sig i oöverskådliga
skaror fram över marken, ödeläggande allt i sin väg.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i repisterbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
