Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gräshoppor — söderns bevingade gissel - Gräshoppssvärmarna — ett fruktansvärt plågoris - Grävling — en vresig enstöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1472 GRÄVLING __________________________________
Gräshopporna bekämpas med alla till buds stående
medel. Man uppbådar t. o. m. militär emot dem,
tusentals soldater, och strör ut gift över dem samt
angriper dem med flygmaskiner. Man sätter upp
zinkskärmar mot de framvältrande larverna och gräver
väldiga gravar, i vilka djuren störtar ned och kväver
varandra. Kriget emot dem har fullständigt antagit
det moderna krigets former. Eller vad sägs om
följande telegram:
Den engelska flygeskader, som varit stationerad i
Egypten, har, utrustad med gasbomber, avgått till
Indien för att deltaga i kriget mot gräshopporna, vilka
hotar att förstöra skörden. Berlin, onsdag (TT).
Till Zion. Korr. meddelas från Jerusalem:
Enligt ett meddelande från regeringen har kampen
mot gräshopporna på senare tiden underlättats, då inga
nya svärmar trängt in i landet. Faran för invasion
betraktas nu som betydligt mindre. Stora, flygande
gräs-hoppssvärmar har dock iakttagits i trakten av Gaza.
EN VRESIG ENSTÖRING
Grävling. Grävlingen förekommer i södra och
mellersta Sverige t. o. m. i Jämtland och
Ångermanland. För övrigt finns den i hela Europa och i norra
Asien. Den är ett mårddjur, som uppnår en längd på
något över 70 cm utom svansen. Kroppen är gråaktig,
men huvudet är vitt med ett brett svart band över
vardera ögat.
Grävlingen är en vresig enstöring, som lever ensam
för sig själv utom under fortplantningstiden, då
hanen och honan bor tillsammans. Sin bostad gräver
djuren själva, om ingen passande hålighet finns, och
förser den med flera utgångar. Ibland tar de något
sten-rös i besittning.
Födan är inte alls rovbetonad som de övriga
mård-dj urens. Den utgörs av rötter, bär, svampar, insekter,
maskar samt sorkar och as. Något skadedjur är inte
grävlingen, som så många tror, men naturligtvis kan
undantag förekomma, i synnerhet där djuren blir
talrika. Med levnadssättet överensstämmer tändernas
och tarmarnas byggnad. Den s. k. rovtanden är svagt
utbildad, och kindtanden bakom denna är
trubbknö-lig och väl ägnad till att krossa växtföda.
Tarmkanalen är mer än åtta gånger så lång som kroppen, var-
igenom den närmar sig de rena vegetabilieätarnas.
Till jämförelse kan nämnas att andra mårddjurs
tarmkanal är omkring fyra gånger kroppslängden.
När hösten kommer, har grävlingen ätit sig tjock
och fet och kryper in i sin håla för att gå i ide. Till
en början lever han då på ett litet förråd, som han
samlat, men när kölden kommer, somnar han och
sover sedan helt lätt. Förbränningen blir då obetydlig,
så att grävlingen klarar sig med det fettförråd
varmed kroppen blivit rikligen försedd. Det är bara
grävlingen och björnen i vårt land som sover på det sättet.
Igelkotten och fladdermusen, som också sover under
vintern, har en fullständigt dvalliknande sömn. Om
längre blidväder inträffar, händer det, att grävlingen
vaknar upp och ger sig ut på en kort promenad. Sedan
sover han igen, och när våren kommer, är han mycket
hungrig och har magrat ansenligt.
Honan föder 2-4 ungar i februari-början av mars.
Fast hon är enstöring, sköter hon sina små ungar
omsorgsfullt, hämtar mat åt dem till grytet, lär dem att
hålla rent och vad annat en grävling kan behöva lära.
Ungarna håller samman med modern, till dess att
hösten är inne, då familjen upplöses.
Grävlingen ansågs förr vara ett
skadedjur som decimerade
fågelbeståndet genom att äta både
fåglar och ägg. Man har dock
konstaterat att dess föda består
av rötter, ollon, svamp,
små-gnagare, insekter och maskar,
och grävlingen hör numera
till de välsedda gästerna i våra
marker.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
