Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastiken — spänst och smidighet - Kvinnlig gymnastik med grace - Gymnastik — industrialismens motvikt - Barngymnastik - »Idrottsgymnastiken»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIK 1511
FULLÄNDAD BALANS PÅ RÄCK OCH BARR
T. v. Den fenomenala ryssen Beljakov en fordrande rörelse på barr. T. h. Anders Lindh i ett perfekt avhopp från räcket (jfr
bilden på motstående sida).
ett stort arbete för speciellt kvinnogymnastiken med
ett system, som har stora beröringspunkter med
dansen.
Kvinnogymnastiken är eljest ett område där
mode-växlingama varit stora, och en mångfald ofta på
rytmik grundade »system» har uppfunnits. Utom de
ovannämnda är schweizaren Emile Jacques-Dalcroze
[sjak’ dalkrå’s], som är en av skaparna av den
rytmiska gymnastiken, amerikanskan Isadora Duncan,
danskan Agnete Bertram och tysk-amerikanskan
Bess Mensendieck de mest betydelsefulla på
kvinno-gymnastikens område.
Gymnastik — industrialismens motvikt
Att gymnastiken står på en stabil historisk grund
kan vi alltså vara överens om, och det är väl
otvivelaktigt att den har minst lika stor betydelse för den i
industrialismens fortlöpande mekanisering hopplöst
jäktade nutidsmänniskan som den visat sig ha under
gångna tiders betydligt lugnare och mera naturligt
förlöpande liv.
Gymnastiken skänker livsglädje, ty den stämmer
kropp och sinne i god samklang, den befrämjar hälsan
genom att skapa spänstighet, kraft och balans, den är
det säkraste medlet att regelbundet ge omsättningen
den stegring som krävs för full hälsa och effektivitet.
Genom ökad livsglädje vinns ökad livsenergi,
arbetsglädje och produktivitet samt ett glatt och jämnt
humör — gymnastiken är därför det oöverträffade livs-
elixiret. Men alla människor skall inte ha samma dos
av detta elixir.
Barngymnastik
Barnens gymnastik måste vara starkt lekbetonad för
att fånga ungarnas intresse och få dem att »släppa till»
sig. Men den måste också vara »ordnad» och kräva
lydnad - bamen älskar som regel också att exercera. Den
lämpliga avvägningen mellan krav på ögonblicklig och
fullständig lydnad samt självverksamhet är det knep
som den gode ledaren av bamgymnastik måste
intuitivt känna och behärska. Stor uppmärksamhet måste
ägnas åt barnens ringa förmåga av isolering och
koordination. Barngymnastik får inte heller vara i egentlig
mening kraftutvecklande, ty därigenom riskerar man
att hämma den normala tillväxten. Man bör därför
inte driva barnen exempelvis till maximalt antal
häv-ningar i trapetsen i barnkammardörren - det är bättre
att där låta dem göra lättare smidighetsövningar.
Sedan barnen kommit upp i »storskolan», får
håll-ningsgymnastiken och den korrektiva gymnastiken allt
större betydelse för att utjämna de deformiteter som
lätt kan insmyga sig under långa timmar över
skolböcker, liksom för att motverka den ensidighet som
det nu vaknande idrottsintresset kan dra med sig.
»Idrottsgymnastiken»
Gymnastiken som träningsmedel slog under
tidsperioden 1920—30 fullständigt igenom inom alla
idrot
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
