Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg — Sveriges port mot västerhavet - Göteborgs föregångare förintade genom krig - Det nuvarande Göteborg grundat av Gustav II Adolf - Göteborgsliv under Ostindiska kompaniets tid - Hur Göteborg blev en världshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1526 GÖTEBORG _____________________________________
den efter den andra hade också anlagts vid Göta
älv men förstörts under de ständiga krigen. Äldst var
Gamla Lödöse strax nedanför fallen vid Lilla Edet.
Sedan norrmännen vid Bohus’ fästning börjat ta tull
av fartygen, grundade Sten Sture d. ä. 1473 en ny stad,
Nya Lödöse eller Nylöse, längre nedför floden vid
Sä-veåns mynning i Göta älv. Denna stad brändes flera
gånger av danskarna, varför Gustav Vasa 1542
förordnade om borgarnas överflyttning till Klippan vid
Älvsborgs slott. Men även detta lilla samhälle förstördes
1563 varefter borgerskapet återflyttade till Nylöse.
Karl IX:s stadsanläggning 1603 gick också upp i lågor
1611 under kriget med danskarna.
Det nuvarande Göteborg grundat av Gustav II Adolf
När Sverige 1619, efter att ha betalt Älvsborgs
lösen, återfick Göta älvs mynning från danskarna,
började Gustav II Adolf omedelbart anlägga en ny stad.
Omfattande försvarsanläggningar igångsattes,
holländare, skottar, tyskar och engelsmän inflyttade, handel
och sjöfart uppblomstrade, och inom några årtionden
var Göteborg Sveriges till storleken andra stad. Att
holländarna hade mycket att säga till om vid stadens
anläggning, kan man ännu i dag se spår av i den om
Amsterdam påminnande stadsplanen med kanaler
och vallgravar, av vilka dock flera i senare tid fyllts
igen och utlagts till huvudgator. Ännu i dag delar
Stora Hamnkanalen det centrala Göteborg i två
delar, Nordstaden och Inom vallgraven; som av
namnet framgår begränsas den senare stadsdelen av den
gamla vallgraven.
Vid Stora Hamnkanalen ligger ett hus som
påminner om den kanske märkligaste epoken i Göteborgs
historia, det forna Ostindiska kompaniets hus,
uppfört vid mitten av 1700-talct av B. W. Carlberg och
C. Hårleman. Svenska Ostindiska Compagniet, som
grundades 1731, var ett djärvt företag av en liten
nation som Sverige, som endast ett tiotal år tidigare
förlorat sin stormaktsställning. Det gällde att i
konkurrens med England, Nederländerna och Frankrike
få ett finger med i den ostindiska handeln. Och man
lyckades. Stora rikedomar fördes med kompaniets
ostindiefarare till vårt land. Speciellt de göteborgska
köpmännen skördade stora vinster. Mot 1700-talets
slut blev dock denna handel mindre
inkomstbringande, och 1813 måste kompaniet upplösas.
Göteborgsliv under Ostindiska kompaniets tid
Det var vid årsskiftet som Ostindiska kompaniets
skepp löpte ut från Göteborg för att kunna dra nytta
av passadvindarna i Atlanten. Men innan beckbyxorna
lämnade Masthugget, tog man på James Carnegies
värdshus »Lilla Klippan» med god mat och stora
punschbålar avsked av fosterlandet och kärestan, som
man lovade trohet till världens ända eller »åtminstone
till Kap». Och så bar det i väg. - Den första maj
vand
rade borgarna med sina familjer utanför stadens
murar för att hälsa våren. På sommaren drack
förmögnare familjer brunn i Medevi eller for till sina
lantställen i stadens närhet. Men de som var kvar i
staden kunde »amusera» (roa) sig på finare konserter
och uppvisningar i samband med supéer i
Vauxhal-len eller traktörställen i Ekelundsskogen. På hösten,
då hamnen var full av fartyg, som väntade på last av
salt sill, dansade man i sjöbodarna till valthorn och
fiol, och vid den glada Larsmässan köpte man in vad
man behövde i hushållen för vinterförrådet. Årets
viktigaste händelser var de ostindiska auktionerna. När
ostindiefararnas dyrbara laster försåldes, fick allting
annat stå tillbaka. T. o. m. tidigare bestämda bröllop i
de tongivande köpmannafamiljerna blev uppskjutna.
Stadens blivande köpmän fick efter den vanliga
in-pluggningen av latin och teologi i stadens skola
utbilda sig vid de stora handelskontoren i Amsterdam
och London. Och sedan gav de sig affärslivet så i våld,
att man på sina håll klagade över att Göteborgs
köp-manssocietet inte kunde tala något annat språk än
köpmansspråket och inte diskutera andra frågor än
växelkurser, procent o. d. Säkert överdrev man
betydligt. De talrika klubbarna med vetenskapliga syften
vittnar om att vetenskap och vitterhet stod högt i kurs.
Man var angelägen att i dessa hänseenden inte stå
huvudstaden efter.
Hur Göteborg blev en världshamn
Olycksåret 1813, som slutgiltigt satte punkt för
Ostindiska kompaniets gyllene saga, slöt i realiteten även
en annan glänsande epok i stadens historia,
kontinentalsystemets. Under Napolcons försök att utestänga
England från all handel med den europeiska
kontinenten uppstod en omfattande smuggling, för vilken
Hamburg och Göteborg var huvudhärdarna. Denna
engelska smuggling över Göteborg medförde stora
penningvinster, men den bidrog också i hög grad att
utveckla grosshandeln. Ångbåtarnas tillkomst på
1830-talet, moderniserandet av Trollhätte kanal 1844,
fullbordandet av Västra stambanan 1862, Bergslagernas
järnvägar i slutet av 1870-talet och en hel del andra
järnvägar gav Göteborg ett vidsträckt uppland och
skapade därigenom förutsättningarna för stadens
utveckling till Sveriges ledande exporthamn. Men det var
först i samband med storindustrins tillkomst i slutet
av 1800-talet samt världshandelns utveckling som
Göteborg blev en verklig världshamn.
Vid årsskiftet 1951-52 utgjorde Göteborgsflottans
tonnage 33,4 % av svenska handelsflottans hela
tonnage. Den räknade sålunda 265 fartyg om 824581
bruttoton (Stockholm 364 fartyg om 821 656
bruttoton), därav motorfartyg 170 om 699 289 brutto ton. I
Göteborgs hamn ankom och avgick 1951 tillsammans
43814 fartyg om 15,57 milj, nettoton (i Stockholms
hamn 11,28 milj, ton), därav 9 820 fartyg om 11 milj.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
