Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hajar — havens farligaste rovdjur - Den glupska människohajen - Halland — kustlandskapet vid Kattegatt - Stranden och kustslätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153° HALLAND
stora sälar. I Ishavet fångas den med lina och grova
krokar på kättingtafs, agnade med sälspäck eller kött.
Den fångas mest för sin stora fettrika levers skull.
Håbranden eller sillhajen är föremål för ett
inbringande fiske. Köttets smak påminner om kalvköttets.
Den fångas med trål och på linor med krok. En annan
håbrandshaj, den stora vita hajen, är en betydligt
farligare människohaj än blåhajen. Den påstås kunna bli
över io m lång och förekommer i både de tempererade
och de tropiska delarna av Atlanten och Stilla havet.
Hammarhajen förekommer talrikt i Västatlanten vid
Amerikas kust och i Medelhavet. Sitt namn har den
fått efter huvudets egendomliga form. Det är starkt
utdraget åt båda sidorna, och ögonen är placerade
ytterst på dessa utskott. Även denna form är ett
utpräglat rovdjur, som når en längd av omkr. 3 m.
De s. k. pigghajarna förekommer talrikt bl. a. i våra
nordiska hav. Sitt namn har de fått på grund av en
kraftig tagg framför ryggfenorna. Den vanliga
pigghajen blir ungefär 1 m lång och når en vikt av omkr.
10 kg. Den fiskas vid såväl Europas som Amerikas
kust, uppträder i stim och levei- huvudsakligen av sill
och torskfiskar. I England och även Tyskland är
den numera högt skattad som matfisk. Pigghajen säljs
numera även i vårt land, där den saluförs under
beteckningen havsål.
Pigghajens mindre släkting är blåkäxan, en
utpräglad djupvattensfisk med mörk ryggsida och grå, med
ett grönaktigt ljus självlysande buksida.
Infödingarna i de varma havsområdena är kända
för den utomordentliga skicklighet varmed de kan
dyka och simmande under vattnet, endast beväpnade
med en skarp kniv, gå till attack mot hajarna. I det
ej så bekanta, mera förvärvsmässiga fisket fångas
hajarna med krok och lina, på grova långrevar eller
bac-kor, med vidmaskiga, starka nät eller med trål, eller
också jagas de med harpuner. Enbart i
nordsjöområ-det fångas numera omkr. 4 milj, kg haj årligen.
Särskilt japanerna är ivriga haj fiskare och lär fånga
omkr. 50 milj, kg årligen. I Fjärran Östern är
hajfenorna sedan gammalt en högt skattad läckerhet.
Hajköttet förekommer i marknaden i färskt, rökt eller
marinerat tillstånd. På många håll används haj för
framställning av fiskmjöl. Olja, framställd ur hajens
lever, är en viktig produkt, särskilt för Island,
Grönland, Norge, Sovjetunionen och USA. Även hajens
hud har sedan gamla tider utnyttjats för
framställning av skinnprodukter av olika slag.
Hajarnas skelett kvarstår på broskstadiet. Kraniet
utgörs sålunda av en enhetlig broskkapsel, ryggraden
av talrika broskstycken, och fenorna stöds av
brosk-strålar. Huden är försedd med plakoidfjäll, bestående
av benplattor med bakåtriktade, spetsiga tänder. En
del hajar lägger ägg, skyddade av en tjock hornartad
kapsel. Flertalet föder emellertid ungar. För
utvecklingen av hajembryonen i moderfisken utbildas
likartade organ som hos däggdjuren. Hos vissa former
finns t. o. m. något som påminner om en moderkaka.
KUSTLANDSKAPET VID KATTEGATT
HALLAND. Man kan karakterisera Halland som
ett övergångsland mellan västkust och inland, mellan
skånskt och småländskt, mellan sydsvenskt och
bohuslänskt. Innanför ett öppet hav med fri horisont
och en flack kustslätt höjer sig oförmedlat och kärvt
ett bergigt hedlandskap, som inåt smålandsgränsen
får skogsnatur. Det bördiga slättlandskapet i
Sydhal-land avlöses inåt land och i Nordhalland av kargare
och magrare små åkerlappar. Laholmsbuktens
skånska strandlinje får i norra Halland ge vika för
bohuslänska klippor och skär.
Stranden och kustslätten
Från sluttningen av Hallandsås, gränshöjderna
mellan Skåne och Halland, kan vi se ut över ett av vårt
lands mest egenartade kustlandskap. I en
regelbunden båglinje sträcker sig stranden av Laholmsbukten
mot norr och nordväst upp till Halmstad. Den vita
sanden, som bildar en långsluttande strand eller hopar sig
i dyner, skiljer havets blå vattenspegel från åkrarnas
gula och gröna fält. Här i södra Halland är slätten
ett par mil bred. Med sin jämna och välodlade yta
Storlek 4 754 km’. - 164 214 inv. (1952).
Berg. — Hallandsås med Högalteknall (226 m), Nyårsåsen
(132 m). Fästumperåsen (205 m).
Floder och åar. — Stensån, Lagan med Krokån och Smedjeån,
Genevadsån, Fylleån, Nissan, Suseån, Ätran med Högvadsån,
Tvååkersån, Himleån, Viskan, Loftaån, Rolfsån, Kungsbackaån.
Vikar och fjordar. — Laholmsbukten, Balgö- och
Kärrafjordarna, Klosterfjorden, Vendelsöfjorden och Kungsbackafjorden.
Städer. — Halmstad (residensstad, 35786 inv.), Varberg (12 554
inv.), Falkenberg (9 632 inv.), Laholm (3105 inv.), Kungsbacka
(3 096 inv.).
Län och stift. — Halland utgör Hallands län och ingår i
Göteborgs stift.
påminner den starkt om Skånes bördiga slätter, och
dess produkter är också desamma: vete, rotfrukter
och sockerbetor jämte råg, havre och foder åt den
rika kreatursstammen. Stora bondgårdar och vackra
herrgårdar ligger utströdda över slätten.
Den jämna vita strandlinjen avbryts söder om
Halmstad endast mellan Genevadsåns och Fylleåns
mynningar av mera ojämna moränstränder. Norr om
Halmstad upp mot Varberg växer klipp- och
morän-strändemas andel i kustlinjen till inemot hälften.
Från det inre landet börjar bergryggar sträcka sig ut
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
