Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halsfluss och halsböld - Halsböld har blivit ovanligare - Halsfluss kan dra med sig följdsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALSFLUSS 1535
HALSFLUSS OCH HALSBÖLD
HALSFLUSS och HALSBÖLD. I svalgetsväggar
ligger mycket rikligt med lymffolliklar, vilka bl. a.
ansamlats mycket tätt i de s. k. mandlarna, som man
kan se mellan ett par slemhinneveck på sidorna i bakre
delen av munhålan. Denna ansamling av lymfvävnad,
den s. k. lymfatiska svalgringen, anses utgöra ett
kroppens försvarsorgan mot infektioner. Det kan i
denna sin egenskap av kampvapen mot infektioner
lätt bli säte för infektion. Exempel på sådana sjukliga
förändringar är dels s. k. adenoFdcr bakom näsan
som är vanliga hos barn, och dels halsflussen eller
angi’na tonsilla’ris, som angriper just svalgmandlarna,
tonsillerna.
Svalgets sjukdomar domineras helt av halsflussen.
Vid halsfluss svullnar mandlarna upp till flera gånger
sin vanliga storlek, blir röda och ömmande. De
innehåller en del nedsänkningar, s. k. kryptor, och dessa
utfylls av vita proppar, som består av bakterier,
avstötta epitalceller och varkroppar. Mandlarna kan
bli så stora att det stöter ihop i medellinjen. De är så
ömma att det kan bli ytterst svårt och smärtsamt att
svälja. Bakterierna i mandlarna avger gifter,
toxf-ner, till blodet och genom deras inverkan på kroppen
uppkommer allmänsymtom, frysningar, hög feber upp
till 39-400 C och allmän sjukdomskänsla. Diffusa
led-och muskelsmärtor är inte ovanliga. Vid den
vanliga banala halsflussen går febern och de andra
symtomen tillbaka av sig själva efter några dagars
sängläge, och efter ytterligare ett par dagars vila är den
sjuke återställd utan men och kan börja arbeta igen.
Det finns som regel ingen anledning att ta till de
moderna kemoterapeutika och antibiotika för en
kortvarig, okomplicerad angina. Man minskar nämligen
därigenom kroppens produktion av egna
skyddsäm-nen mot infektionen och man kan öka mottagligheten
för en infektion.
Ibland går emellertid infektionen inte helt tillbaka.
De mest stormande symtomen klingar av men
mandlarna förblir stora och svullna och med en del
var-proppar. Om man klämmer på dem kan stora
varmas-sor pressas ut. I sådana fall ligger infektionen kvar
inne i mandlarna och pyr. Den kan flamma upp igen
när som helst och dessutom underhålla en viss
allmän trötthetskänsla och känsla av att inte vara i form.
I sådana fall har man all anledning att genomgå
behandling med de moderna och effektiva medlen mot
infektion. Jfr artikeln Antibiotika.
Halsböld har blivit ovanligare
Den vanligaste komplikationen till en halsfluss är
halsbölden. Om infektionen sprider sig från tonsillen
ut i den omgivande vävnaden blir denna hård, rodnad
och öm. Man talar om ett flegmo^e. När vävnaden
i detta tagit skada av baktericgifterna kan den smälta
sönder och man får ett varfyllt hålrum, en s. k.
halsböld eller absce’ss. Den sjuka vävnaden runt
tonsillen är intensivt öm och smärtar vid minsta beröring,
vid varje försök att svälja eller t. o. m. vid varje
försök att röra på käkarna eller tungan. Tillståndet är
mycket smärtsamt. Det är dessutom oftast förbundet
med hög feber. Febem brukar lätta när bölden brister
och varet tömmer sig. Med våra moderna
infektions-bekämpningsmedel har halsbölden blivit mindre
vanlig. Då infektionen hotar att sprida sig till vävnaden
kring tonsillerna kan man genom att ge antibiotika
eller sulfapreparat stoppa bakteriernas invasion i
vävnaden och förhindra uppkomsten av halsböld.
Halsfluss kan dra med sig följdsjukdomar
Det är viktigt att sköta om halsflussen, så att den
går över ordentligt och så att man inte får ett
kroniskt tillstånd med täta recidiv. Det har nämligen
visat sig att halsfluss kan ha en del mycket otrevliga
sjukdomar som följd, bl. a. kan bakteriegifterna från
infektionen i mandlarna ge upphov dels till
ledgångsreumatism och dels till njurinflammation. Det är
viktigt att vid halsfluss lägga sig till sängs och stanna
i sängen tills febern gått helt tillbaka och ytterligare
någon dag. Drar febertillståndet ut på tiden eller kan
man misstänka spridning till kringliggande vävnader,
bör antiinfektionsterapi insättas. Det är numera inte
så vanligt som tidigare att operera bort tonsillerna,
men dylik operation tillgripes fortfarande vid ofta
upprepade anfall av halsfluss.
Ibland kan en angina vara ett delsymtom vid en
annan sjukdom. Vid den klassiska formen av difteri,
som medför hög feber och mycket kraftig påverkan
av allmäntillståndet, är tonsillerna som regel täckta
av en tjock gråaktig beläggning. Denna beläggning
utgörs av de yttersta vävnadslagren av tonsillen, som
skadats av bakterieangreppet och avdött. Den sitter
hårt fast, och vid försök att lösgöra den uppkommer
en blödning från den underliggande tonsillytan. Vid
alla fall av angina med beläggning av tonsillerna bör
läkare konsulteras. Det är mycket viktigt att så tidigt
som möjligt få konstaterat om det är fråga om difteri.
I så fall måste nämligen lämplig behandling
omedelbart sättas in till förebyggande av svårartade
komplikationer. - Det finns emellertid också banala och
ofarliga former av angina med en vitaktig beläggning
på tonsillerna. Läkaren kan i allmänhet lätt skilja
dessa från difteri.
Angina tonsillaris kan ofta vara ett tidigt symtom
vid scharlakansfeber.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
