Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Henrik IV — den förste Bourbonen på Frankrikes tron
- Ett förhärjat land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gäckande förklaring till sitt handlingssätt. Henrik tog den
heliga nattvarden efter katolsk ritual, och tusentals
parisare strömmade jublande ut ur huvudstaden för
att möta honom. I förstaden S:t Denis beströddes
gatorna med blommor, och folket hyllade Henrik som
konung. Året därpå öppnades Paris’ portar och den
högtidliga kröningen kunde äga rum.
 |
Henrik IV:s intåg i Paris den 22
mars 1594, enligt en samtida
gravyr. Konungen sitter till
häst med en stolt och
obekymrad hållning som vittnar om
hans oförvägna personlighet. |
Än var emellertid inte krigarmödorna slut. På flera
håll gjordes fortfarande motstånd, och Filip II:s
fortsatta inblandningar förorsakade öppet krig med
Spanien, vilket fördes i förening med England och
Nederländerna. Motståndet inom landet övervann Henrik
till stor del genom fredliga medel. Han visade sig så
frikostig mot sina motståndare, att det sades löna sig
bättre att ha varit hans fiende än hans vän. Filip II
gav slutligen upp kampen och fred slöts 1598. Samma
år fastställdes hugenotternas framtida ställning
genom ediktet i Nantes, genom vilket de tillerkändes en
långtgående religionsfrihet och full medborgarrätt.
(Om tiden före 1598 se även Hugenottkrigen.)
Ett förhärjat land
När den yttre och inre freden återställts, kunde
Henrik ägna sina krafter åt landets återuppbyggnad. Med
största rätt kunde han ha sagt, att det var »ett öde och
förlamat rike» han mottagit. Frankrikes statsordning,
som vid 1500-talets mitt var fastare och bättre
sammanfogad än någon annan stats, hade genom
årtiondens inbördeskrig spolierats. Kungamaktens
auktoritet var obetydlig, förvaltningsapparaten och
rättskipningen hade råkat i upplösning, inom båda florerade
självsvåldet, stora delar av åkerjorden låg obrukad
och handeln och industrin var lamslagna.
Under Henrik återfick kungamakten snabbt sin
auktoritet. Genom sin förmåga att vinna människor och,
då inget annat hjälpte, genom drastiska åtgärder
återställde han ordning och laglydnad. Skatterna höjdes
och uppbörden ordnades så, att medlen inte hamnade
i enskildas fickor. Men Henrik insåg, att den viktigaste
förutsättningen för goda statsfinanser var folkets
välstånd. »Jag vill, att varje bonde på söndagarna skall
kunna ha en höna i sin gryta», är ett yttrande som
tillskrives honom och som väl karakteriserar hans
strävanden. Talrika sumpmarker utdikades under
ledning av inkallade holländare, och propaganda för
mera rationella brukningsmetoder igångsattes.
Utländska experter anlitades också inom industrin, och
tullskydd och statsunderstöd fick den snart att
blomstra. Särskilt omhuldades sidenframställningen och
gobelängtillverkningen. Kommunikationerna, kanaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0491.html
