Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Henrik VIII — en äkta renässanskung
- En verklig Riddar Blåskägg
- Grundläggaren av Englands storhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En verklig Riddar Blåskägg
Hans många giftermål är vida bekanta och spelade
utan tvivel en stor roll också för den politiska
utvecklingen. Framför allt kom reformationen i England att
på ett mycket egendomligt sätt sammanflätas med
Henrik VIII:s äktenskapliga angelägenheter. Kort
efter sin tronbestigning gifte sig konung Henrik med sin
brors änka, Katarina av Aragonien, som var åtskilligt
äldre än han. Med henne hade han dottern Maria, som
sedermera skulle komma att efterträda honom och få
namnet »den blodiga». Besviken över att drottningen
icke hade skänkt honom en son, började han umgås
med planer på att upplösa sitt äktenskap. Vid
1520-talets mitt blev han förälskad i den sköna men
koketta hovdamen Anne Boleyn [bål’in]. Han yrkade
nu på att påven skulle förklara hans äktenskap
ogiltigt och stödde sig därvid på den katolska kyrkans
förbud mot äktenskap mellan svåger och svägerska.
Då påven nekade till detta, råkade Henrik i en häftig
konflikt med den katolska kyrkan. Mot påvens vilja
upplöste han äktenskapet. Bannbullan som blev en
följd härav besvarade han med en fullständig
reformation av den engelska kyrkan i stil med den som
något tidigare ägt rum bl. a. i Sverige.
Omedelbart efter skilsmässan (1533) gifte han sig
med Anne Boleyn, som han emellertid efter några få
år lät avrätta. Den tredje gemålen, Jane Seymour,
skänkte honom en efterlängtad son men dog
samtidigt. När Henrik nu för fjärde gången sökte sig en
drottning, gick det ganska trögt. En dansk prinsessa
lär ha betackat sig för äran i följande ordalag: »Hade
jag två huvuden, skulle jag gärna ställa det ena till
Hans Majestäts förfogande; nu har jag bara ett, och
det ämnar jag behålla själv.» Så vände sig kung
Henrik till sin vän Frans I i Frankrike och bad honom
samla ihop sitt hovs vackraste damer och sända dem
till Calais, där Henrik skulle infinna sig för att
utvälja den mest tilltalande. Det berättas, att Frans när
han läste Henriks brev fick ett sådant skrattanfall, att
han inte på hela dagen kunde sköta sina kungliga
plikter. Faran för ett förbund mot Henrik mellan Frans I
och Karl V tvingade för övrigt Henrik VIII att denna
gång (1542) söka stöd hos Tysklands protestantiska
furstar och välja en tysk prinsessa, Anna av Kleve,
till sin gemål. Äktenskapet upplöstes dock redan året
därpå, och turen kom nu till en engelsk hovdam,
Catherine Howard [ha’oad] som snart fick dela Anne
Boleyns öde. Den sjätte och sista gemålen hette
Catherine Parr, och hon hade lyckan att överleva sin herre
och konung.
 |
Henrik VIII i den självhärliga pose, i vilken Holbein förevigat
den engelska renässansfursten för eftervärlden. |
Grundläggaren av Englands storhet
Henrik VIII var en typisk representant för
renässanstidevarvets kraftfulla regenter, som visste att
driva sin egen vilja igenom även om vissa yttre
styrelseformer gav sken av medverkan av folket. Man kan
i detta hänseende jämföra honom med Gustav Vasa
i Sverige. Sålunda satte Henrik parlamentet
praktiskt taget helt ur spel. Att alla hans viktigare
regeringsåtgärder formellt skedde genom
parlamentsbeslut betydde intet.
Oaktat Henrik VIII:s styrelse under hans sista år
blev alltmer despotisk var dock hans regeringstid av
stor betydelse för landet. Rikets yttre anseende var i
stigande, och näringarna, särskilt handeln, gick
framåt. Vad som än var motivet till Henrik VIII:s
handlingar, och hur fruktansvärda än hans metoder ter sig,
är det tydligt, att England under hans tid lade
grunden till den storhet som skulle uppenbaras för
världen under hans dotter Elisabets regering. Av
avgörande betydelse härvidlag var att Henrik skapade en
kunglig flotta som så småningom skulle få en
verklig slagkraft. Han var en av de första som förstod
vad Englands läge ute i havet betydde och han
handlade därefter: Englands försvar byggdes upp till sjöss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jun 12 02:56:33 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-3/0493.html
