Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärnan — hjärnan och dess sjukdomar - Hur upptäcker man hjärnskador? - Hjärnskakning - Hjärnblödning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJÄRNAN 1627
met. Man känner till dettas normala utseende och man
kan genom avvikelser i kurvan lokalisera
hjärnföränd-ringar av olika slag. Dessa elektriska impulser avleds
genom elektroder som sätts fast utanpå huvudsvålen.
Hjärnskakning
Ett kraftigare slag mot skallen kan trots hjärnans
skyddade läge skada denna och ge upphov till
medvetslöshet för kortare eller längre stund, s. k.
hjärn-skakning. Efter uppvaknandet föreligger som regel
minnesförlust för själva olycksfallet. I de lindrigare
fallen känner vederbörande efter uppvaknandet inga
obehag mer än möjligen någon huvudvärk och kanske
obetydligt illamående, som emellertid snabbt går över.
Vid svårare fall kan medvetslösheten vara i flera
timmar till flera dagar. Vid uppvaknandet kan den
skadade vara mer eller mindre omtöcknad en tid.
Motsvarande denna tid har han sedan en lucka i sitt
minne. Han har som regel dessutom minnesförlust för
mer eller mindre lång tid före själva olycksfallet,
varierande med hjärnskakningens svårighetsgrad. Efter
dylika svårare hjärnskakningar brukar den sjuke
under längre eller kortare tid, upp till flera månader,
kunna lida av svår huvudvärk och svår yrsel.
Symtomen brukar småningom avta. Försiktig men
målmedveten träning trots symtomen har visat sig vara
mycket värdefull vid sådana sjukdomstillstånd.
Hjärnblödning
Den motståndskraftiga benkapseln, som är ett så gott
skydd för hjärnan mot skador utifrån, medför
emellertid också vissa faror. Vid expansiva sjukliga
processer i hjärnan, dvs. processer som kräver vidgat
utrymme, kommer den känsliga hjärnsubstansen att
utsättas för ett stegrat tryck på grund av benkapselns
oeftergivlighet. Vid blödningar i hjärnan eller vid växande
tumörer stegras således snart trycket inom skallen,
det intrakraniella trycket, vilket ger symtom i form
av huvudvärk, tal- och synrubbningar,
pulsförlångsam-ning, förlamningar etc.
Vid hjärnblödningen, vilken uppkommer därigenom
att större eller mindre blodkärl brister någonstans inne
i hjärnan, bildas snabbt en större eller mindre
blodmassa i själva hjärnsubstansen, och denna så att säga
pressar undan närmast belägna delar av hjärnan.
Blödningen medför därvid en snabbt insättande kraftig
skada på hjärnan och dess funktioner, varigenom den
sjuke nästan genast förlorar medvetandet ungefär som
vid en hjärnskakning efter ett kraftigt slag mot
huvudet. Man talar också sedan gammalt om »slag» eller
»slaganfall» vid de tillfällen då en äldre person
plötsligt segnar ned och förlorar medvetandet. De
nervled-ningsbanor som vid hjärnblödning plötsligt utsätts för
direkt tryck förlorar sin förmåga att leda
nervimpulserna, varigenom den sjuke även vid bibehållet
medvetande blir mer eller mindre tydligt förlamad. Då
DEN MÄNSKLIGA HJÄRNAN
Den övre bilden visar människans hjärna från högra sidan.
I är lilla hjärnan. Storhjärnans bark är försedd med en mängd
inskärningar och vindlingar, som åstadkommer en förstoring
av ytan. Inom storhjärnans bark kan man särskilja olika
områden: nackloben (2), parietalloben (3), pannloben (6) och
tinningloben (8). Under pannloben syns de hos människan
mycket klent utvecklade luktloberna (7), som är inkopplade
i luktbanorna. Fårornas och vindlingarnas mönster växlar
ganska mycket från individ till individ men vissa djupare
fåror förekommer med stor konstans, t. ex. centralfåran (4),
fissura Rolandi samt fissura Sylvi (5). Ponsområdet (9) är en
omkopplingsstation för långa ledningsbanor, 10 förlängda
märgen och II ryggmärgen. — På nedre bilden syns hjärnan
efter det hjärnstammen kluvits på längden. Man ser hur
storhjärnans fria yta (13) slår om och vetter mot den andra
he-misfären. Balken (14) är en kompakt ledningsbana mellan de
båda storhjärnhemisfärerna, 15 är en annan sådan liten bana
och 16 ett vätskefyllt hålrum i hjärnans centrala parti. 12 är
mitthjärnan ocli 17 hypofysen, ett endokrint organ.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
