Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holländsk målarkonst — en lysande epok i konstens historia - Målarkonsten — var mans egendom - 1600-talet — storhetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1642 HOLLÄNDSK MÅLARKONST ______________________________________________________
Detta motiv med betande nötboskap är ett utmärkt exempel
på Paulus Potters mästerliga djurmåleri.
Meindert Hobbema: Skogslandskap.
flodlandskap - kanske en van Goyen - kunde hänga
över stora bordet i en skräddares verkstad, såsom man
kan se på en tavla av Brekelenkam. Men det måste
också sägas att man i de förnäma kretsarna hade
ett konstintresse av annat slag: där höll man sig till
tavlor i »italiensk» stil och priset bestämdes i hög
grad av motivets sociala standard. Typiskt är att
Rem-brandts Claudius Cividis - nu Nationalmuseums
yppersta klenod - 1661 ratades och ersattes med en
mera »antikisk» målning av medelmåttan Juriaen
Ovens.
Holland hade haft målare före 1600-talet och före
upproret mot den spanska kronan. I Nederländernas
rika konstnärliga blomstring på 1400-talet, som vi har
skildrat i artikeln Flamländsk konst, hade också
konstnärer från de nordliga provinserna haft sin
andel, som Dirk Bouts [ba’ots] från Haarlem och
Geertgen tot Sint Jans, vars känsliga
ljusbehandling och mustiga färg är som ett förebud om
1600-talets konst. En av Nederländernas självständigaste
konstnärer vid 1500-talets början, som förenade
renässansens idéer med en folklig och nationell hållning,
var Lucas van Leiden [lej’-], vars härkomst
framgår av namnet. Men så länge Nederländerna var
politiskt förenade, låg deras kulturella tyngdpunkt i de
sydliga provinsernas stora handelsstäder - på
1400-talet i Gent och Brügge, på 1500-talet i Antwerpen
-och det var först efter frigörelsen som Holland fullt
utvecklade sin konstnärliga egenart.
1600-talet — storhetstiden
Äldst av 1600-talets stora holländska målare var
Frans Hals, och han får också vid sidan av
Rem-brandt räknas som den störste inom figurmåleriet.
Hans egentliga område var de sedan 1500-talet vanliga
grupporträtten av skyttegillenas officerare eller av
stadens ämbetsmän och kommitterade. Han göt med
ett briljant penselarbete nytt liv i denna officiella
genre genom att bygga upp livliga, dramatiserade
kompositioner och få dem att utstråla en smittande
livsglädje eller ett värdigt allvar; särskilt mot slutet av
hans liv får hans porträtt en själslig fördjupning som
närmar dem till Rembrandt, den i ordets innersta
mening kanske störste målare som någonsin levat. Om
denne se särskild artikel.
Ur massan av namn framträder en rad stora
mästare med utpräglad egenart, alla med sin specialitet.
Det flacka flod- och kustlandskapet skildrades av
Jan van Goyen i en dunstig, gyllenbrun färgskala;
världens första stora marinmålare, Jan PorcelTis,
Simon de Vlieger [fli’-] och Willem van de Velde
framställde de stora skeppen och de små fiskefartygen
på kryss och läns över blåsiga, av flodvatten
gulfär-gade redder; romantiska skogslandskap med ruiner
och åldriga träd under mörknande stormhimlar gjorde
Jacob van Ruisdael [röj’sdal] till en förebild för
generationer landskapsmålare i många länder långt
in på 1800-talet; Meindert Hob’bema gav med Allé
i Middelharnis en hyllning åt det tuktade, enformiga
kulturlandskapet; Aert van der Neer målade
afton-och nattstämningar. Paulus Potter var specialist på
boskap och har bl. a. målat en nästan ohyggligt
levande tjur i naturlig storlek, medan Aelfred Cuyp
[köjp] gav sina bilder av betande kreatur en bakgrund
av ljusgenomsprängd molnrymd; d’Honzdecoeter
[-kot-] var specialist på att framställa fjäderfä.
Stads-landskapet skildrades av många målare. Pieter Saen-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
