Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hongkong, Kanton och Shanghai — Kinas portar mot västerlandet - Kanton är Sydkinas medelpunkt - Shanghai, Kinas största stad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 646 HONGKONG, KANTON och SHANGHAI _____________________________________________
KINAS PORTAR MOT VÄSTERLANDET
Hong kong, kan ton och shanghai^
namnet på tre stora kinesiska hamnstäder, vilkas
historia är nära förbunden med Kinas under de senaste
båda seklen och vars öden kan sägas utgöra ett
koncentrat av västerlänningarnas mellanhavanden med
Mittens uråldriga rike under denna tid.
Den första havsburna kontakten mellan kineserna
och västerns folk skedde i Kanton. På öarna nära
Pärl-flodens mynning i Sydkinesiska sjön hade det svenska
Ostindiska kompaniets skepp sin destinationsort på
1700-talet, och därifrån hemförde de dyrbara laster
av te, porslin och andra Orientens produkter, som
därefter spreds över den europeiska kontinenten från
kompaniets livligt besökta auktioner i Göteborg. Men
svenskarna var varken de enda eller de första européer,
som sökte handelsförbindelser med de rika
sydkinesiska regionerna. Redan 1516 hade portugisiska
köpmän hittat vägen hit, och långt före dem hade arabiska
skeppare öppnat reguljära förbindelser mellan
Syd-kina och Västerlandet på 800-talet. Och i den på
1700-talet snabbt växande europeiska handeln i
Kanton spelade engelsmännen och fransmännen den
främsta rollen.
Men kineserna hyste redan från begynnelsen ett med
misstänksamhet blandat förakt för de påträngande
västerländska barbarerna. Av tekniska men framför
allt säkerhetsskäl tvingades européerna hålla sig
utanför staden Kantons murar, och deras handelsfaktorier
anlades därför nedanför staden nära Pärlflodens
utlopp. Från 1540-talet ända till 1842 förblev Kanton
den enda hamnen i Kina, som hölls öppen för
västerländsk handel. Genom opiumkriget 1839-42
nödgades de kinesiska myndigheterna ändra sin inställning,
Kina tvangs öppna fem s. k. traktathamnar, däribland
Kanton och det vid denna tid ännu helt obetydliga
Shanghai vid Yangtseflodens mynning, för
monopolfri utländsk handel och avträdde därjämte ön
Hongkong utanför Sydkinas kust till sin besegrare
Storbritannien. Därmed låg det tidigare nästan helt
avspärrade och självtillräckliga landet öppet för
västerländsk aktivitet och exploatering, och i konsekvens
med denna omvälvning utvecklades snart de
europeisk-kontrollerade hamnstäderna till dess ekonomiskt
ledande medelpunkter.
Kanton är Sydkinas medelpunkt
Kantons historia sträcker sig långt tillbaka i tiden
till århundradena före Kr. f., och staden är alltjämt
Sydkinas medelpunkt med nära 1,5 milj. inv. 1952.
Geografiskt är också dess läge mycket gynnsamt vid
norra kanten av det delta, som bildats av floderna
Si-kiang, Peikiang och Tungkiang. På ömse sidor om
havsviken utanför deltat ligger den portugisiska
kolonin Maca’o och det brittiska Hongkong.
Staden var tidigare omgiven av höga tegelmurar,
som numera ersatts av raka och breda gatustråk,
bebyggda efter västerländskt mönster. Kring de
breddade affärsgatorna utbreder sig vidsträckta
gammalkinesiska kvarter. Gatorna är på många håll så smala,
att man kan beröra husväggarna på båda sidor med
utsträckta armar, och i deras mitt har fördjupningar
urholkats av miljoner bara fotters tramp. En
oerhörd trafik fyller de smala gränderna, där brokiga
skyltar hänger ned och förtar det lilla dagsljus, som
silar ned mellan husraderna. Även på floden råder ett
myllrande liv. Ca en tiondel av befolkningen
tillbringar sitt liv på de tusentals små flodbåtarna och har
aldrig haft något annat hem.
Sin ställning som Sydkinas dominerande
handelsstad har Kanton främst fått som förmedlare av
varuutbytet mellan landets inre och Hongkong. Förutom
de naturliga flodvägarna gynnas staden av den långa
järnvägen till Hankou vid Yang-tsi-kiang och vidare
norrut till Peking. En kort banstump leder vidare ut till
Hongkong. Även industrin har goda förutsättningar
och omfattar bl. a. stora bomullsväverier och
silkes-spinnerier. Sedan gammalt är staden också berömd
för sitt konsthantverk.
Kanton har alltid varit en orolig stad och ofta en
härd för separatistiska stämplingar. Här startades
sålunda en gång den revolution, som 1912 ledde till det
anrika kinesiska kejsardömets fall, och här
organiserades det nationella kuo-min-tang-partiet under Sun
Yat-sen och Chiang Kai-shek, här har också den
kinesiska kommunismen tidtals haft en av sina
förnämsta härdar. Under mellankrigsårens inbördeskrig
och under det japansk-kinesiska krig, som tog sin
början redan 1937, kom Kanton upprepade gånger att
dras in i själva stridszonen och undergick omfattande
förstörelse.
Shanghai, Kinas största stad
Shanghai utvecklades utomordentligt snabbt från
fullständig betydelselöshet ännu vid den brittiska
erövringen 1842 till ställningen som Kinas största och en
av världens folkrikaste städer med 5,4 milj. inv. 1952.
Detta berodde på att orten ef ter opiumkriget snart bl ev
västerlänningarnas förnämsta stödjepunkt i landet.
Belägen nära havet ett stycke uppför
Yang-tsi-kiangs biflod Huang-pu kom staden att ekonomiskt
behärska hela den väldiga, tättbebodda Yangtsedalen
och därmed hela Centralkina. Vid sidan av den
ursprungliga men nu hastigt växande Kinesstaden
tillkom Internationella staden, där ett stort antal engels-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
