Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugenottkrigen — Frankrike förhärjas - De tre Henrikarnas krig - Hugenotternas ledare blir katolsk konung - Ediktet i Nantes 1598 - Richelieu och Ludvig XIV gjorde slut på hugenotternas rättigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l66o HUGENOTTKRIGEN ____________________________________________________________________
En scen från den blodiga
Bar-tolomeinatten i Paris mellan
den 23 och 24 augusti 1572. Ur
ett samtida manuskript.
De tre Henrikarnas krig
Medan Henrik III lekte kung med sina gunstlingar,
fortsattes inbördeskampen. Henrik av Navarra, som
undkommit från Paris och återtagit sin protestantiska
tro, kom genom dödsfall i kungafamiljen att stå
närmast tronen, och de rättrogna katolikerna fasade inför
utsikten att en kättare skulle bli fransk konung. Den
av Henrik av Guise tidigare bildade »ligan» till den
katolska religionens skydd fick nu oanad anslutning,
och från 1585 kämpade en tid tre partier mot
varandra: ligan, hugenotterna och hovets parti (»De tre
Henrikarnas krig»). På den katolska sidan fick ligan,
som öppet understöddes av Filip II i Spanien, snart
överhanden, och Henrik III måste foga sig efter
Gui-sernas vilja. Men han kände sig förödmjukad av de
övermodiga Guiserna, vågade en kupp och lät mörda
hertigen och hans bror. Katolikernas förbittring över
detta dåd blev dock så stor, att konung Henrik måste
fly och kasta sig i hugenotternas armar. Med Henrik
av Navarras hjälp slog han ligans trupper men föll
själv för mördarhand 1589.
Hugenotternas ledare blir katolsk konung
Nu var hugenottledaren genom arvsrätt Frankrikes
konung under namn av Henrik IV, men ännu
återstod många strider, innan han fick ta sitt land i
besittning. England och protestantiska tyska furstar
bistod honom med subsidier. Vid Ivry [ivri’] väster om
Paris vann Henrik sin största seger. Ligans mycket
överlägsna styrkor sprängdes, och vägen till
huvudstaden låg öppen. Men nu lät Filip II spanska trupper
direkt ingripa i striderna, och det strängt katolska Paris
försvarade sig hårdnackat.
Den spanska interventionen väckte emellertid de
moderata katolikerna till besinning. För många
betydde den nationella hänsynen mera än den religiösa,
och Henrik lät å sin sida statsklokheten tala. Inseende
att endast en katolsk konung snabbt kunde återställa
ordningen i det förhärjade landet bytte han återigen
religion. »Paris kan vara värt en mässa», ansåg både
han och hans rådgivare Sully [syli’], som dock
förblev protestant. 1593 kunde så Henrik intåga i Paris.
Hugenottkrigen var äntligen slut, och ett mödosamt
återuppbyggnadsarbete vidtog. (Se artikeln
Henrik IV.)
Ediktet i Nantes 1598
Genom ediktet i Nantes [nangt] ordnades de
religiösa förhållandena. Hugenotterna erhöll nästan
fullständig religionsfrihet och fulla medborgerliga
rättigheter samt fick rätt att inneha en rad befästa orter som
säkerhetsplatser. På något annat sätt kunde i denna
upprörda tid religionsfredens efterlevnad inte
garanteras.
Richelieu och Ludvig XIV gjorde slut på
hugenotternas rättigheter
Richelieu [risjeljö’j, den starka kungamaktens
väg-röjare, fann denna anordning betänklig - med sina
säkerhetsplatser och där förlagda egna truppstyrkor
utgjorde hugenotterna en stat i staten. Med våld
fråntog han dem deras säkerhetsplatser, som inte
längre var nödvändiga för det ursprungliga syftet. Men
Ludvig XIV gick längre. Denne självhärskare, som
hade svårt att förlika sig med att det i hans rike fanns
personer med en annan tro än han själv och som
därtill kom under inflytande av ultrakatolska kretsar,
inledde mot slutet av 1600-talet en stor aktion mot
hugenotterna. Först sökte han genom de s. k.
dragona-derna, dvs. genom påtvungna soldatinackorderingar,
skrämma dem till underkastelse, och då detta icke
hjälpte, upphävde han 1685 det nantesiska ediktet.
Följden härav blev, att omkring 200 000 hugenotter
flydde ur landet och sökte skydd i de protestantiska
staterna, däribland Sverige, som sedan dess har många
hugenottsläkter.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
