Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hus, Johannes — tjeckernas store reformator - Svårigheterna börjar - Till döden på bålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________________________________________________________________ HUS 1671
TJECKERNAS STORE REFORMATOR
Ledde tjeckernas nationalrörelse — bekämpade påven
HuS [hus’], Johannes (omkr. 1370-1415). Hus
(uppkallad efter byn Husinec) var av tjeckisk börd
och tillhörde alltså slavernas stora folkfamilj. Han blev
prästvigd och 1402 rektor vid Prags universitet. Med
entusiasm predikade han på tjeckiska i
Betlehems-kapellet. Sin teologiska lärdom fick han väsentligen
från engelsmannen Wycliffe [oik’lif], som i
skarpsinne var Hus mycket överlägsen. Hus skilde sig dock i
lära och kyrkobruk mindre från
den katolska kyrkan än vad
Wycliffe hade gjort. Han hade
förmågan att med agitatorisk kraft
rycka sina landsmän med sig och
väcka deras nationella känslor.
Han är den förste store
pansla-visten {panslavismen vill
åstadkomma samverkan och samkänsla
mellan alla slaver). Genom
honom blev predikan det förnämsta
vid den böhmiska gudstjänsten.
Dittills hade tyskarna kunnat
utöva ett bestämmande
inflytande över Prags universitet. Genom
medverkan av den böhmiske
konungen Wenceslav kunde Hus
åstadkomma, att tjeckerna
ensamma blev herrar över
universitetet. Av missnöje med de
nya förhållandena utvandrade då
5 000 tyska studenter och
professorer - fem sjättedelar av
hela antalet - och grundade universitet i Leipzig.
Svårigheterna börjar
Som lärare i filosofi och teologi samt ledare av den
tjeckiska nationalrörelsen var Hus utomordentligt
uppburen av sina tjeckiska landsmän. Men så kom
svårigheterna slag i slag. Hus följde i väsentliga
stycken Wycliffe, som i katolikernas ögon var en kättare.
Påven utfärdade en bulla mot det böhmiska kätteriet,
och Prags ärkebiskop lyste Hus i bann samt beläde
Prag med interdikt {förbud mot utförande av kyrkliga
handlingar). Påven lade till slut stora kyrkobannet
över Hus. Denne bröt då med påven och förklarade, att
Kristus och inte påven var kyrkans överherre.
Till döden på bålet
Mot Hus ingrep till slut även kyrkomötet i Konstanz
och inkallade honom till förhör. Med lejdebrev (eller
pass) från konung Sigmund infann sig Hus i
förtrös
Johannes Hus, tjeckoslovakernas reformator
och nationalhjälte.
tan att han skulle övertyga mötet om sin rättvisa sak.
I stället blev han strax fängslad. Under ett halvt år
underkastades han allehanda pressande förhör med
snärjande frågor och orimliga beskyllningar. Slutligen
blev han utstött ur kyrkan, avsatt från sitt
prästämbete och 6 juli 1415 levande bränd. Med mod och
bön mötte han döden. Askan kastades i Rhen.
Redan före Hus’ död hade i Böhmen ljudit
fältropet: Kalken åt lekmännen!
Man begärde, att lekmännen
enligt evangeliets ord skulle få
åtnjuta kalken i nattvarden. När
så budet om den älskade
lärarens död nådde Böhmen,
råkade tjeckernas känslor i den
häftigaste svallning. Till slut
blev det fullt uppror mot både
påven och Tyska riket. Med
hårdhet och dödsförakt kämpade
tjeckerna år efter år (1419-34) i
dessa husitkrig. De hade
ypperliga ledare - mest berömd är
Ziska - grovt artilleri och
järn-klädda vagnborgar, som de vid
behov använde. Sedan flera
kors-tågshärar blivit slagna, måste
kyrkomötet i Basel bevilja deras
viktigaste krav. Kalken skulle
utdelas åt lekmännen, och Guds ord
skulle få fritt förkunnas. De som
nöjde sig med dessa villkor
kalla
des kalixtiner (av lat. ca’lix, kalk). De andra,
mera omedgörliga, som efter bergfästet Tabor
kallades taboriter, blev till sist slagna och nästan
utrotade.
De av böhmarna utverkade medgivandena innebar,
att en nationalkyrka med särskild gudstjänst bildades
i Böhmen. Denna kyrkliga särställning gick
emellertid förlorad efter böhmarnas nederlag på Vita berget
utanför Prag 1620. Resterna av husiter och böhmiska
bröder sammanslöt sig 1918 i De tjeckiska brödernas
evangeliska kyrka.
När den tjeckiske reformatorn Johannes Hus 1415
steg på bålet trodde man sig därmed ha utrotat
kätteriet. Kyrkomötet i Konstanz tog fel. »Kätteriet» hade
blivit Böhmens nationella tro och Hus blev landets
nationalhjälte och en reformationsrörelsens martyr. Det
skulle dock dröja 300 år - till första världskrigets
slut - innan den tjeckiska nationalismen kunde
förverkliga sina mål.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
