Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsovård — hur hälsan bevaras - Avloppshygien - Bostadshygien - Den personliga renligheten - Hur bedömes hälsan? - Världshälsovård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________ HÄLSOVÅRD 1685
man på olika sätt i bassänger eller behållare låter
svampar, alger och bakterier nedbryta de organiska
föroreningarna i vattnet. Halten av smittoförande
bakterier minskar kraftigt på detta sätt. Vill man
åstadkomma fullständig smittfrihet, kan man efter den
höggradiga reningen tillsätta klor i små mängder, s. k.
klorering.
En tillfredsställande rening av avloppsvatten är
dyrbar, men olägenheterna av de svenska vattendragens
nuvarande stora förorening av avloppsvatten är
påtagliga, bad omöjliggöres, fiske och växtlighet
förstö-res och smittorisker kan finnas. Bad i Mälaren eller
Saltsjön i Stockholms omedelbara närhet är t. ex. för
närvarande icke tillrådligt på grund av vattnets
förorening med avloppsvatten. Reningsverk bygges
emellertid nu på flera håll. Man har även lagt mycket
arbete på försök att få fram lämpliga typer för
avlopps-rening för små lanthushåll. En beräkning har utvisat,
att det skulle kosta 800 miljoner kronor att förhindra
de svenska vattendragens förorening med
avloppsvatten.
Bostadshygien
När människor vistas inomhus, i bostäder, skolor,
arbetsplatser, samlingslokaler, bör man ur
hälsosynpunkt ha ett lämpligt »inomhusklimat», dvs. luft med
lämplig temperatur, fuktighet och rörelsegod
belysning, antingen naturlig eller konstgjord, skydd mot
kyla, värme, fukt och buller samt tillräckligt utrymme.
Vistelse i kalla, dragiga och fuktiga bostäder kan
bidraga till uppkomsten av sjukdomar. Trångboddhet
medför risk för ökad sjuklighet, särskilt av luftburna
smittämnen. Trångboddheten medför även psykiska
påfrestningar, barnen får inte lugn för läxläsning,
lekar eller sömn och söker sig tidigt från hemmen.
Trångboddheten kan här bidraga till missanpassning
i samhället och ungdomskriminalitet. Föräldrarna får
inte i trångbodda bostäder utrymme för sitt eget liv,
hobby, umgänge med vänner, och friktionen mellan de
olika familjemedlemmarna kan bli stor.
Vissa svenska normer för bostäder finns,
takhöjden i ett rum bör vara i städer minst 2,7 m, på
landsbygden 2,4 m. Intet rum bör ha mindre golvyta än 6 m2,
det största rummet i varje lägenhet bör inte vara
mindre än 12 m2. När flera personer bor i samma
rum, bör varje person ha minst 4,5 m2 golvyta och en
luftkub av 12 m3. Ensamboende eller barnlösa
familjer bör minst ha ett rum och kök, familjer med 1-2
barn minst två rum, familjer med mer än 2 barn
minst två rum och bokök. Dessa hälsokrav på
bostadsstandard är låga men trots detta på många håll
ännu inte uppfyllda i Sverige.
Den personliga renligheten
Rengöringen av huden, särskilt av händerna, är en
viktig del av skyddet mot smittosamma sjukdomar.
Genom tvättning och bad får hudkärlen dessutom
till
fälle att utvidga och sammandraga sig, ett slags
»kärlgymnastik». Avlägsnande av svett och smuts genom
tvättning motverkar även dålig lukt.
Kläderna, som regelbundet bör bytas och tvättas,
har till uppgift att skydda kroppen mot avkylning och
väta. För att möjliggöra kroppens värmereglering bör
de släppa igenom vattenånga, som avdunstar från
hudytan. Luftskiktet mellan huden och kläderna bör vara
30-32° och ha en relativ fuktighet av 30 %.
Kroppsrörelser, avpassade efter ålder och
kondition m. m., är värdefull träning för muskler, hjärta
och blodomlopp. Sunda levnadsvanor med
regelbundna måltider, vila och nattsömn är av stort värde för
hälsan, liksom väl använd veckovila och semester.
Hur bedömes hälsan?
Den enskilda individens hälsotillstånd bedömes med
hänsyn till avvikelser från den normala kroppens
byggnad eller funktioner, till individens subjektiva
välbefinnande och till anpassningen i samhället, arbetet
eller familjen. Det kan vara svårt att avgöra vad som
är »normalt» och vad som är avvikelser. Det
»normala» är ofta ett medelvärde med en viss
variationsbredd för en grupp personer. Området mellan full
hälsa och sjukdom, där det föreligger små avvikelser
från det »normala», är ännu relativt litet känt och
utforskat.
För att bedöma resultaten av hälsovård använder
man sig ofta av genomsnittliga hälsotillståndet hos en
grupp personer, t. ex. statistiska upplysningar om
hälsotillståndet hos en grupp skolbarn, industriarbetare
eller hos en hel befolkning. Denna s. k. vitalstatistik
lämnar upplysningar om dödlighet, genomsnittlig
levnadsålder, medellivslängd, döds- och
sjukdomsorsaker i olika åldrar osv., och ger värdefulla upplysningar
om var hälsovården i första hand bör sättas in. Den
hygieniska undersökningen och bedömningen av
människans omgivning, t. ex. bostad, arbetsplats,
närings-vanor etc., lämnar även viktiga upplysningar.
Hälsovården arbetar inte blott med att förbättra
miljö eller skydda den enskildes hälsa mot skada
eller smitta. Upplysning, propaganda och förbättrade
ekonomiska förhållanden (t. ex. högre bostads- och
koststandard) är värdefulla hjälpmedel för att höja
hälsotillståndet.
Världshälsovård
Den praktiska hälsovården måste alltid anpassas till
de lokala förhållandena, även om de allmänna
principerna för hälsovården är likartade i olika länder.
Men i en hel del fall berör hälsoförhållandena i andra
länder även vårt land, som t. ex. när det gäller
epidemier, och åtgärder för epidemibekämpande måste
delvis ske genom internationellt samarbete.
När man genom hälsovård minskar barnadödlighet
och förlänger medellivslängden, aktualiseras ännu
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
