Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsrörelsen — världens främsta ungdomsrörelse - Den mänskliga tävlingsdriften - Britterna gick i spetsen - Den tredelade brittiska sporten - Skillnaden mellan svensk och anglosaxisk idrott - Amatörregelns egentliga innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I7OO IDROTTSRÖRELSEN ________________________________
tern nådde idrotten tusentals år före Kristi födelse
en hög utveckling.
De olympiska spelen (se särskild artikel) gav
idrotten en aktad plats bland kulturföreteelserna, men
sedan dessa spel nedlagts, tynade idrotten i dess
organiserade form av. Den fanns dock så djupt rotad i
människorna, att den i en mängd former levde kvar,
nya grenar kom tiil, och slutligen var tiden inne för
den moderna sportens genombrott under 1800-talet.
Den byggde på en gång på antika förebilder och
senare utveckling.
Britterna gick i spetsen
Att idrott i olika former levde kvar i länderna kring
Medelhavet även efter den olympiska epokens slut är
naturligt. Där fanns en djupt rotad idrottslig tradition.
Märkligare är att idrott efter delvis antik förebild kan
spåras på Irland ända sedan omkr. år 500 e. Kr. Såväl
irländare som senare engelsmän och skottar torde
under sina sjöresor ha erhållit idrottsliga impulser vid
Medelhavet. Senare kom man i beröring med de
nordiska vikingarnas mera stridsmässigt betonade sport,
och en sammansmältning kom att äga rum, som
småningom ledde fram till den moderna idrottsrörelsen.
Det var alltså Storbritannien och främst England,
som gick i spetsen för utvecklingen. Från England
spred sig sporten till Förenta staterna, Frankrike,
Ungern och senare övriga Centraleuropa samt till
Norden. Det var i England Viktor Balck 1880 hämtade de
outplånliga intryck av brittisk sport, som ledde till att
han införde den i Sverige.
Ännu i denna dag sitter den brittiska stämpeln kvar
i idrotten i form av brittiska amatör- och
tävlings-regler och brittisk terminologi (start, finish, set, game,
deuce, volley, smash etc.), men särskilt under de
senare årtiondena har idrotten fått en hög grad av
differentiering, som gör t. ex. att den kontinentala och
nordiska idrotten - för att inte tala om den
östeuropeiska! - alltmera skilt sig från den brittiska och
detta med en effektivitet som gjort, att i varje fall
engelsmännen blivit betänksamma och i allt större
utsträckning börjar överge sina egna, traditionella ideal.
Den tredelade brittiska sporten
Den brittiska - liksom den amerikanska -
sporten kan uppdelas i tre kategorier:
1) den rena amatörsporten, som huvudsakligen
utövas vid universitet och skolor,
2) motionssporten, som åtnjuter en ofantlig
popularitet i vida kretsar och speciellt omfattar jakt,
fiske, golf, curling m. fl. grenar som kan hänföras
till »förströelse», vilket enligt mångas mening var
den ursprungliga betydelsen av ordet »sport»,
3) den professionella sporten, som har sin grund i
vadhållning och omfattar fotboll, häst- och
hundkapplöpningar, boxning, motorsport m. m.
Skillnaden mellan svensk och anglosaxisk idrott
Medan de sportgrenar som bildar stommen i det
olympiska programmet, alltså fri idrott, simning
m.m., i England liksom i USA huvudsakligen är den
studerande ungdomens, har de i vårt land blivit en
hela folkets egendom. Detta gör, att amatörproblemet
har en helt annan ställning i de anglosaxiska
länderna än i vårt land. Det säger sig självt, att det är
lättare för en nation som driver de olympiska grenarna
som huvudsakligen universitetsidrott att upprätthålla
dessa regler än en nation som vår, där grenarna
omfattas av gemene man och där frågan om ersättning för
förlorad arbetsförtjänst givetvis måste bli mera
brännande. Detta förklarar också engelsmännens envisa
ovillighet att företa någon revision av de enligt vår
mening i många avseenden föråldrade
amatörreglerna.
Amatörregelns egentliga innebörd
De brittiska amatörreglerna, tillkomna på
1880-talet, har berett de modärna idrottsledarna oerhört
mycket arbete och kolossala svårigheter. Det är inte
för mycket att säga, att kampen om (för eller mot)
denna regel upptar en oformligt stor del av en
idrottsledares tid.
Flertalet tycks tro, att de som skrev de
ursprungliga reglerna ville »komma åt» penningen som sådan
eller med ovilja såg på professionell sport. Det är
visserligen riktigt, att de ansåg de professionella
idrottsmännen som »lägre» än amatörerna, men regelns
andemening var att skapa rättvisa, alltså en form av
sportmanship, som engelsmännen alltid satt i
högsätet. De ansåg, att en professionell på grund av att han
helt eller delvis levde av idrott hade så mycken tid att
träna - och så mycken anledning att göra det - att
han kunde nå en skicklighet, som vida översteg den
en amatör, som blott idrottade på fritid, kunde emå.
Alltså var det orättvist att de två kategorierna
tävlade med varandra. Det var inte »rent spel».
Med denna brittiska uppfattning följer, att
professionell idrott som sådan visst inte är något som bör
motarbetas. Den omfattar de yppersta utövarna. Den
professionella sporten i Storbritannien och USA är
till sin karaktär mest skådespel för att roa den stora
massan. Den har när det gäller vissa sportgrenar, en
omfattning som helt saknar motstycke hos oss. Den
professionella fotbollen, häst- och
hundkapplöpningarna, den professionella boxningen etc. samlar ett
kolossalt intresse. Fortfarande är dessa grenar intimt
förbundna med olika former av tippning och
vadhållning i mycket stor skala. Vid Londonolympiaden 1948
väckte det förvåning hos de våra, att spelen ställdes i
skuggan av samtidigt pågående professionella
turneringar. I själva verket förhåller det sig så, att de
engelska tidningarna liksom de amerikanska
huvudsakligen behandlar prosport på sina sportsidor.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
