- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 4. I - L (1697-2232) /
1706

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrottsträning — hur man skaffar sig god kondition - Två sorters träning - Omväxling skänker nöje - Teknik- och specialträning - Man bör ej träna för hårt i början - Sex månaders träning för att nå formen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1706 IDROTTSTRÄNING _______________________________

Den viktigaste och mest använda formen av
konditionsträning är promenaderna, och de lämpas efter
vars och ens yrke och den tid han har till sitt
förfogande. Den som har ett rörligt arbete utomhus - och
får hård motion dagligen - behöver inte i samma
grad som idrottsmän med stillasittande arbete tänka
på konditionen. Till de förra hör skogsarbetare,
lantbrukare, brevbärare etc., som i stället måste anslå en
stor del av träningen till att upparbeta smidighet och
snabbhet. Promenaderna görs i allmänhet i rask takt,
omväxlande med löpning, någon timme dagligen eller
fem dagar i veckan, därpå dusch eller bad samt
smi-dighetsgymnastik. På söndagen tar man gärna en
långpromenad på 3-5 timmar. Stengator och landsvägar
är betydligt sämre stråk än mjuka stigar eller
skogsmark.

Omväxling skänker nöje

För att göra konditionsträningen mer effektiv bör
man söka få den så omväxlande som möjligt. Nya
stigar och marker kan uppsökas, man går inte bara utan
löper bitvis, stannar ibland och mjukar upp sig med
en del gymnastiska rörelser, åker skidor - dock helst
inte i tävlingsfart, ty då alstras en framåtlutande
kroppshållning och en glidande, alltför låg benföring
- roar sig med orienteringsövningar etc., allt enligt
vars och ens smak. Det allra viktigaste är, att man
känner välbefinnande av träningen, att den inte blir så
hård, att den alstrar trötthet eller leda, och att man
känner, hur konditionen stadigt förbättras.

Denna gång- och löpträning är inte speciellt
avpassad för löpare. Det är den idealiska träningsformen
för praktiskt taget alla idrottsmän, och terrängen
runtom städerna vimlar numera av simmare, fäktare,
cyklister, kanotister, tennisspelare etc. Det kunde
gärna bli litet flera fotbollsspelare också! För så gott som
all idrott är löpningen A och O i fråga om träning. Den
är grunden för allt, ty orkar inte ben, lungor och hjärta
med i tävlingens jäkt, hjälper ej den finaste teknik.

Teknik- och special träning

När våren kommer, är det tid att tänka på tekniken
för en sommaridrottsman, när isen och snön börjar
infinna sig för den som vintersportar. Inte så att
teknikträning är bannlyst under den »döda» säsongen,
tvärtom kan det vara bra att i gymnastiksalar etc. nästan
exercismässigt under tränares ledning nöta in
teknikdetaljer. Men den viktigaste specialträningen sker
utomhus.

Även här blir det fråga om tid och i någon mån håg.
De flesta goda idrottsmän tränar 4-6 gånger i veckan
och då rätt intensivt. En vilodag bör nog de flesta ha,
kanske två. Det känner man småningom på sig själv.
Till att börja med blir det i de flesta grenar fråga om
att nöta in teknikdetaljer, och eftersom det är oerhört
svårt att komma ifrån felaktig teknik, bör man i största

möjliga utsträckning se till att man arbetar under en
tränares eller sakförståndig ledares överinseende.

Vid all träning gäller, att man börjar med att »mjuka
upp sig», dvs. bli varm och vänja hjärta och lungor
samt inte minst leder och muskler vid den kommande
ansträngningen. Först sedan det är gjort, sätter man i
gång med de tekniska detaljerna. Vid all träning gäller
att samtidigt som man söker öka sin styrka, spänst och
snabbhet måste man ge akt på tekniken och dess
förbättring. En tränares hjälp är då av stort värde.

I löpnings- och skidträning söker allt flera numera
träna med s. k. »ryck», dvs. man springer lugnt några
hundra meter, därpå så hårt man kan ungefär lika
långt, så lugnt igen, därpå hårt osv. och söker
småningom öka ryckens såväl längd som antal. Dylik
träning har många av senare tiders löpare underkastat
sig, t. ex. Hägg och Zatopek, samt många av de
främsta skidlöparna. I modifierad form passar dylik
ryckträning även för den som utövar idrotter, där löpning
blott är en del av träningsprogrammet.

Man bör ej träna för hårt i början

De första träningsveckorna bör man dock under inga
förhållanden ta i för fullt. I de flesta idrotter har man
detta klart för sig, och de enda som syndar mot denna
i övrigt rkända regel är tennisspelarna, där man
alltför ofta ser, att spelarna i varje träningsmatch söker
vinna över sina motståndare i stället för att bortse
från resultatet och koncentrera sig på att lära sig de
saker som man kan mindre bra och utveckla sina
specialslag ytterligare.

Det kan - apropå Zatopek och dennes enormt
hårda, dagliga träning - vara på sin plats att varna för
»Zatopek-metoder». Dessa passar blott ett fåtal
speciellt starka och energiska individer. Det stora
flertalet tränar ju för nöjes och ej för världsrekords skull
och far bäst av att välja ett lugnare tempo än »det
tjeckiska lokomotivets».

Sex månaders träning för att nå formen

Hur lång tid tar det då för att komma i form?
-Man får nog säga, att det för de flesta grenar tar
ungefär ett halvår. 3-4 månaders konditionsträning så gott
som dagligen, därpå 2-3 månaders specialträning,
under vilken man så ofta som möjligt skall försöka
komma ut i skog ett tag för en kvarts eller halvtimmes
löpning med tanke på konditionen.

Att nå toppformen i rätt ögonblick är en svår sak,
som det fordras mycken erfarenhet för. Vana
idrottsmän och tränare är skickliga i att bedöma formkurvan,
som gärna går ned ett slag efter några veckors
specialträning. Då kan det vara bra att vila en till två veckor
och så börja på nytt igen. Självfallet lägger man sin
träning så, att man når toppformen till de viktigaste
tävlingarna. De flesta koncentrerar sig på mästerskap
och landskamper, olympiska år givetvis på OS.

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 12 02:57:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-4/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free