Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Imperialism — från antikt världsvälde till modern kolonialmakt - Den portugisisk-spanska eran - Hollands stora århundrade - Kraftmätningen mellan engelsmän och fransmän - Kapplöpningen om kolonierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I7IO IMPERIALISM __________________________________
Den portugisisk-spanska eran
Genom de stora upptäckterna vid nya tidens början
väcktes begäret efter besittningar i främmande
världsdelar, och sjömakterna började bygga upp
kolonialvälden, framför allt i Amerika och Ostindien. Senare
delen av 1400-talet samt 1500-talet dominerades därvid
helt av den portugisiska och spanska kolonisationen.
Genom en traktat av 1494 mellan Portugal och Spanien
hade bestämts att Portugal ensamt skulle få
kolonisera området mellan 450 v. längd och 1350 ö. längd,
medan Spanien skulle få ensamrätten till övriga
kolonialområden. Tack vare denna uppdelning kom
sedermera hela Syd- och Mellanamerika med undantag av
Brasilien att tillfalla Spanien, medan Portugal fick
de nyupptäckta områdena längs Afrikas kuster och
större delen av Ostindien. Dessa koloniers betydelse
låg främst däri att de försörjde Europa med ädla
metaller (guld, silver) och kolonialvaror (kryddor).
Hollands stora århundrade
Med 1600-talet kommer tre nya kolonialmakter med
i spelet, nämligen Holland, Frankrike och England.
Omkring sekelskiftet 1600 började holländarna besätta
Moluckerna och Sundaöarna, och snart nog
överflyg-lade de i denna del av den ostindiska övärlden
spanjorer och portugiser som handelsnation. Även i
Mellan-och Nordamerika trängde holländarna fram under
1600-talet. Bekant är bl. a. erövringen av den svenska
kolonien Nya Sverige vid Delawareflodens mynning,
som i holländsk ägo fick heta Nya Nederland.
Utmärkande för den holländska kolonisationen var
att man inte eftersträvade territorier utan endast ville
skapa förutsättningar för en transocean handel. För
den skull inskränkte man sig huvudsakligen till att
anlägga befästa faktorier (handelsplatser) som
replipunkter och skydd för handelsvägarna. Karakteristiskt
är också att holländarnas koloniala angelägenheter
sköttes av halvstatliga s. k. handelskompanier, av
vilka det mest bekanta var det 1602 bildade
ostindiska kompaniet. Det upplevde under senare delen av
1600-talet en verklig glansperiod.
Kraftmätningen mellan engelsmän och fransmän
Den franska och engelska i6oo-talskolonisationen
koncentrerade sig främst på Nordamerika. Redan i
seklets början innehade fransmännen Newfoundland och
Canada. Under senare hälften av 1600-talet - Ludvig
XIV:s och Colberts tid - utvidgade de sitt
kolonialvälde till att omfatta också området kring nedre
Mississippi, vilket efter kung Ludvig (fr. Louis) fick
namnet Louisiana. Inte minst var det merkantilistiska
synpunkter som låg bakom det senare 1600-talets franska
kolonialförvärv. Staten var direkt intresserad av att
vinna områden, från vilka man kunde hämta råvaror
för moderlandets industri, och till vilka man kunde
exportera färdiga industriprodukter.
Den engelska kolonisationen i Nordamerika tog
sikte på den östra kuststräckan, där inte mindre än
tretton kolonier växte upp. Bland dem märktes Nya
Englands kolonier i norr och Virginia i söder.
Utvandringen till dessa engelska besittningar hade skett utan
egentligt ingripande från statens sida. Ofta hade
emigranterna utvandrat därför att de var missnöjda med
de politiska och religiösa förhållandena i hemlandet.
Så hade t. ex. puritanerna hellre lämnat fosterlandet
än underkastat sig den episkopala kyrkan. Även i
Västindien fattade engelsmännen posto under 1600-talet.
Sålunda erövrade de redan på Cromwells tid -
1650-talet - ön Jamaica från spanjorerna.
1700-talet blev de stora kolonialkrigens tidevarv.
Sedan Holland distanserats utkämpade England och
Frankrike en väldig tvekamp om platsen som ledande
kolonialmakt. Skådeplatser för kraftmätningen var
framför allt Ostindien och Nordamerika. Men varhelst
franska och engelska skepp möttes på världshaven
levererades batalj. I Indien konkurrerade sedan början
av 1700-talet de engelska och franska ostindiska
kompanierna, vilka uppstått efter holländskt mönster. (Se
art. Clive.) Och i Amerika skedde en häftig
sammanstötning när engelsmännen från sina kolonier längs
östkusten trängde in i landet och därvid korsade den
franska förbindelselinjen mellan Canada och
Louisiana. Indianböckernas spännande strider vid
Ohio-floden återspeglar på sitt sätt denna kamp.
Indianerna uppträdde ofta som fransmännens
bundsförvanter mot de engelska nybyggarna.
Vid mitten av 1700-talet kulminerade den
franskengelska kampen samtidigt i Indien och Nordamerika.
Det var tiden för det stora kolonialkriget (1755-63).
Engelsmännens övermakt var påtaglig och deras
krigsbyte blev bl. a. Canada. Därmed hade England nått
den eftersträvade ställningen som ledande
kolonialmakt. Förlusten av de första amerikanska kolonierna
i det Nordamerikanska frihetskriget (se d. o.) ett par
decennier senare ändrade inte detta förhållande.
Konturerna till det blivande brittiska imperiet var
uppdragna.
Kapplöpningen om kolonierna
På 1800-talet fick industrialismen vind i seglen och
behovet av råvaror och avsättningsmarknader växte
starkt. Europas folkmängd ökade i raskt tempo, och
världshandeln mångdubblades. Samtidigt skapade
samfärdsmedlens förbättring och de nya
uppfinningarna, inte minst inom krigstekniken, stora möjligheter
för utomeuropeiska erövringar. Imperialismen hade
nått ett skede, kännetecknat av en kapplöpning om
kolonier mellan Europas stater, ett hänsynslöst
utnyttjande av de färgade folken och deras tillgångar men
också av betydelsefulla framsteg för civilisationen.
Konkurrensen mellan stormakterna förde till
kapprustning, ökad spänning och en rad krigiska
förvecklingar, men vinsterna bidrog otvivelaktigt till den
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
