Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri, industrialism — hur maskinen omgestaltat världen - Antalet tjänstemän ökar genom näringslivets omvandling - Näringslivet har blivit mer konjunkturkänsligt - Höjd levnadsstandard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________________________ INDUSTRI 1755
Elektrifieringen är ett viktigt
led i vårt lands industriella
utveckling. Här svarvas den
roterande delen i en av de tre
105 000 kW generatorerna för
Harsprånget i landets största
s. k. karusellsvarv (hos ASEA).
folkningen var bosatt i städerna. Därtill kommer att
andra tätorter än städer nämnda år hade ett
invånarantal som motsvarade ungefär 20 % av den totala
befolkningen.
Näringslivet har blivit mer konjunkturkänsligt
Inte ens i en mycket summarisk överblick över den
svenska industrins utveckling kan de industriella
konjunkturväxlingarna lämnas å sido. Som tidigare
nämnts kom industrialiseringsprocessen i Sverige i
gång åtskilligt senare än i England och på
kontinenten. Till följd härav framträder i vår ekonomiska
statistik de industriella konjunkturväxlingarna mer
utpräglat först förhållandevis sent. I och med att den
svenska industrin i större omfattning börjat uppträda
som exportör på världsmarknaden och vi dessutom
fr. o. m. 1873, då guldmyntfoten infördes, i fråga om
penningväsendet sammankopplas med
världsmarknaden, inlemmas i allt större utsträckning Sveriges
ekonomiska utveckling i de internationella
konjunktursammanhangen. Den svenska
konjunkturutvecklingens beroende av den världsekonomiska
utvecklingen framträder sålunda redan vid depressionerna
under 1800-talets sista decennier (1873-74,
1883-84, 1890-92, 1900-01). Beroendet blir allt starkare,
och i och med krisen 1907-08 konstateras ca 60 000
arbetslösa (i början av 1909). Det svenska
näringslivets samband med världskonjunkturernas
våldsamma förändringar under tiden efter första
världskrigets utbrott och under mellankrigstiden är väl känt
och skall därför inte behandlas här. Framhållas bör
dock att viktiga lärdomar gjorts rörande
konjunkturrörelsernas art och orsaker så att statsmakter och
näringsliv numera på ett helt annat sätt än tidigare
är rustade och beredda att motverka de förödande
omkastningarna i det ekonomiska livet.
Höjd levnadsstandard
Tvärs igenom de industriella
konjunkturväxlingarna har dock som förut visats gått en fortskridande
förbättring och utbyggnad av näringslivet. Resultaten
av denna utveckling har visat sig i en stark stegring
i den svenska nationalinkomsten, vilken fortgått
under hela industrialiseringsskedet. Om vi sätter
inkomsten per individ, före första världskriget som 100, får
vi följande indexserie för inkomstutvecklingen i
oförändrat penningvärde.
1865................37
1875.................48
1885................52
1895................68
1905................82
1915................108
1925................111
1935................139
1945................J8o
1952................239
Standardförbättringen belyses också av att den
reala årslönen för manliga industriarbetare under åren
1860-1913 ökat två och en halv gånger. Är 1939 var
siffran tre och en halv gånger så hög som 1860. Och
slutligen har från 1938 fram till 1951 den reala
årslönen ytterligare höjts med nära 25 %. Därtill kommer
den betydande standardhöjning som följt av
förkortad arbetsvecka och ökad semester. Detta har
bidragit till att på ett revolutionerande sätt förändra vårt
folks levnadsförhållanden och därigenom har
näringslivets omvandling på ett avgörande sätt påverkat den
kulturella, sociala och politiska utvecklingen i det
svenska samhället. Med maskinernas hjälp har
skapats såväl ekonomiska möjligheter för en
omgestaltning av samhällslivet som ökad tid för de enskilda
individerna att ägna åt personliga angelägenheter.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
