Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iran (Persien) — mattornas och bergoljans land - Fåraherdar och bönder - Irans framtid ligger i oljan - Karavanstigar och järnvägsbyggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1778 IRAN _________________________________________
landet mellan nomader och jordbrukare, vilka dock
är beroende av varandra för sitt uppehälle, är ej sällan
något osäkert. Nomader, som ofta är goda krigare och
svåra rövare, har alltid varit ett plågoris för städernas
och byarnas fredliga hantverkare och bönder, och
nomadstammar har gång på gång tagit makten i
oasländerna. Litet varstans, t. ex. i Khorasa’ns
jordbruksbygder, reser sig höga torn av lera, dit bönderna tar sin
tillflykt, när nomaderna är ute på plundringståg.
Mer än halva befolkningen i Iran är bönder, trots
att den odlingsbara jorden endast utgör en ringa del
av landet. Det är egentligen endast de nordvästra
delarna, Armeniens bergland och landet på sydkusten av
Kaspiska havet, som har tillräcklig nederbörd. För
övrigt är jordbruket hänvisat till konstbevattning,
varvid floderna, grundvattensbrunnar eller
bergstrakternas snöfält utnyttjas. På grund av den starka
avdunst-ningen i öppna kanaler måste vattnet ofta ledas fram
från bergen i långa tunnlar; funnes ej bergens
vintersnö, skulle jorden i nio tiondelar av landet inte kunna
brukas.
Överallt i närheten av byarna ser det ut som om
marken vore översållad med mullvadshögar eller
bombkratrar. Det är öppningar till de underjordiska
bevattningskanalerna, kanats, som kan sträcka sig
miltals under jorden innan de dyker upp i terrängen.
I närheten av städerna bildar kanalerna ofta ett helt
system av underjordiska gångar, som strålar ut från
bebyggelsen: det är ådrorna genom vilka staden får
det livgivande blodet. Redan Herodotos berättar, att
det effektivaste sättet att förgöra en persisk stad är
att fylla igen dessa underjordiska vattenvägar.
De mest odlade sädesslagen är vete, hirs, korn och
i de fuktigaste och varmaste
konstbevattningsområ-dena ris. I det heta inre och i söder, där
dadelpalmen trives, utgöres den odlade jorden mestadels av
dadelpalmoaser och för övrigt trädgårdar med
äpplen, päron, plommon, mandel, fikon, persikor,
aprikoser, citroner och apelsiner, vindruvor och valnötter.
Tobak och bomull odlas i stor skala, oliver trivs vid
Kaspiska havets kust, silkesmaskavel bedrives
flerstädes, och Shiraz är berömt för sina rosor.
I allmänhet bedrivs jordbruket under mycket
primitiva former, med samma redskap som för 2 000 år
sedan, och avkastningen blir därför vanligen ringa.
Till följd av den starka isoleringen bakom berg och
öknar kommer missväxt i en trakt att medföra svält för
dess befolkning. Inte ens under goda år producerar
Irans bönder mycket mer än som går åt för att livnära
dem själva. Ett brännande problem är också
storgodssystemet, som hänsynslöst utsuger de många
arrendatorerna och skapar social oro.
Vid sidan av jordbruket och boskapsskötseln har
av gammalt hantverk spelat en stor roll i Iran. Tack
vare den goda ull som de persiska fettsvansfåren
lämnar (den bästa anses komma från Khorasan) har
till
verkningen av mattor sedan urminnes tid varit av
största betydelse och utgjort största delen av landets
export. Tabriz, Kirman, Sultanabad och Hamadan är de
mest kända typerna av persiska mattor. De knyts för
hand, och på de största och vackraste kunde
åtminstone förr en familj sitta och arbeta i årtionden.
Irans framtid ligger i oljan
I våra dagar har emellertid mattorna som
exportvara distanserats av oljan. Man har på flera ställen
börjat exploatera de rika lagren av bergolja, och inte
minst genom dem har Iran dragits in i det stora
världspolitiska skeendet. De största oljefyndigheterna
är belägna dels vid Kaspiska havet ej långt från
Ba-kufälten, dels nära gränsen till Irak och på nordsidan
av Persiska viken, bildande en fortsättning av de
mesopotamiska oljefälten. Dock är ännu blott en ringa
början gjord. De rikaste fyndighetema, som räknas till
världens stora oljetillgångar, ligger ännu som reserv.
Trots detta intog Iran fjärde platsen på
världsmarknaden, när den brittisk-iranska oljekonflikten
resulterade i att britterna stoppade driften och utrymde de
stora raffinaderierna i Abada’n.
Karavanstigar och järnvägsbyggen
Det största hindret för det nya Iran att tillgodogöra
sig den västerländska kulturens landvinningar har
varit de dåliga kommunikationerna, för vilkas
förbättring berg och öknar tidigare satt nära nog
oöverstigliga hinder. Huvudvägarna i det moderna Iran följer
alltjämt i stor utsträckning de gamla karavanstråken.
Lättast var förbindelserna av gammalt i
nordvästsydöst, där vägarna följer foten av bergskedjorna och
kantas av tätare liggande orter. På dessa gamla
karavanvägar förekom förr en livlig transitotrafik mellan
Indien-Centralasien och Mesopotamien-Levanten.
Ännu besvärligare var emellertid passagerna över
bergskedjorna från söder mot norr eller från sydväst
mot nordöst över Zagrosbergen. Här fanns blott smala
men mycket trafikerade bergsstigar, där de resande
ständigt riskerade liv och egendom vid de ofta
förekommande rövaranfallen.
Genom skapandet av ett gendarmeri har det blivit
säkrare att färdas på de iranska landsvägarna, och de
senaste årtiondenas framsteg har tagit sig uttryck i
storartade vägförbättringar och järnvägsbyggen. Det
är nu möjligt att färdas med bil mellan de största
orterna och från dessa nå gränserna mot Sovjetunionen,
Turkiet och Irak. Efter långvariga strider om
järn-vägskoncessioner mellan särskilt England och
Sovjetunionen har den stora järnvägen mellan Kaspiska
havet och Persiska viken fullbordats 1938, delvis av
svenska och danska firmor. Härigenom har Irans
förbindelser med utlandet förbättrats avsevärt. För den
snabba passagerartrafiken till utlandet sörjer ett
flertal flyglinjer.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
