Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Is — hur vatten fryser till is - Israpporterna - Internationell skala - Farliga sjöfartshinder - När sjöarna fryser och går upp - Vårisen är spröd och opålitlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1784 IS ________________________________________________________________
manfrusna isstycken. Mellan banden isfritt eller någon
drivis.
5. Havsråk i kustlinjens riktning. En minst 100
meter bred praktiskt taget isfri ränna mellan land eller
landfast is och utanför liggande isfält, packisband eller
drivis.
6. Svår fast is. Sammanhängande utbrett istäcke av
kärnis eller starkt hopfrusen drivis med mer än 10 cm
tjocklek och i regel landfast.
7. Svår drivis. I oregelbundna stycken eller flak
sönderbruten svår fast is eller sammanfrusen packis,
drivande åt samma håll eller stillaliggande, samlad i
fält eller spridd i enstaka stycken.
8. Packis. Av vind och ström i vallar eller högar
hopskjuten eller hopskruvad och mer eller mindre
sammanfrusen is av olika slag.
9. Isskruvning. Pågående sammanskjutning genom
hård vind och ström av isstycken, isflak eller isfält
med inbördes skilda rörelseriktningar, varigenom vallar
eller högar av packis bildas.
Internationell skala
För angivande av seglationsförhållanden har man
till bruk för den internationella utväxlingen av
isunderrättelser likaledes enats om följande 10-gradiga
skala:
0. Sjöfart obehindrad.
1. Sjöfart obehindrad för maskindrivna fartyg,
besvärlig för segelfartyg.
2. Sjöfart besvärlig för fartyg med liten maskinkraft,
stängd för segelfartyg.
3. Sjöfart möjlig endast för kraftiga fartyg med stor
maskinkraft.
4. Sjöfart möjlig endast för fartyg, byggda för gång
i is.
5. Sjöfarten upprätthålles med isbrytarhjälp.
6. Uppbruten ränna finnes i isen.
7. Sjöfarten för närvarande stängd.
8. Sjöfarten för vintern upphörd.
9. Förhållandena obekanta på grund av dålig sikt.
De israpporter man hör i radion innefattar alltid
två siffror. Den första av dessa anger isens
beskaffenhet; den andra upplyser om seglationsförhållandena.
Farliga sjöfartshinder
I polarvattnen utgör drivis, packis och isberg (se
bild s. 1783) de svåraste sjöfartshindren. Isbergen
kan vara av mycket olika storlek och form. De allra
största lär ha påträffats i Baffin’s Bay. Isbergen utgör
lösgjorda stycken av sådana glaciärer som utmynnar i
haven och kan genom avsmältningen erhålla mycket
egendomliga former, vackra att beskåda på det
solbelysta havet. Väldiga planparallella och mera
regelbundna isberg förekommer oftast i Sydpolshavet.
Isens förekomst och utbredning på jorden varierar
genom seklerna och med årstiderna. Ständig is
finnes huvudsakligen i polartrakterna och på högre
bergsplatåer. Vilka ofantliga ismängder det här gäller
får man lättast en föreställning om genom en utförd
beräkning, som visar, att om de landburna delarna av
iskalotterna omkring både nord- och sydpolen skulle
smälta, komme världshavens yta att stiga med
om
kring 16 meter. Den arktiska gränsen för drivis
sträcker sig i genomsnitt t. ex. under april månad från
trakten strax norr om Island, efter en svag båge åt öster
upp till västra Spetsbergen. Man beräknar, att ca
12 500 km3 is årligen föres mot söder av
Ostgrön-landsströmmen.
När sjöarna fryser och går upp
En normal isvinter i Sverige kännetecknas av bl. a.
följande data. I nordligaste Lappland börjar insjöarna
isbeläggas omkring 1 oktober, en månad senare har
isläggningen i regel nått Jämtland. Den 20 nov. är
vanligaste datum för begynnande tillfrysning av
Mellansveriges sjöar, och för stockholmstrakten räknar
man närmare bestämt med 25 nov. Småsjöarna invid
västkusten får sin första höstis omkring 10 dec.
Islossningen å andra sidan börjar t. ex. på norra Blekinges
småsjöar ungefär 1 april och når stockholmstrakten
i regel den 20 i samma månad, men först mellan 1
och 10 juni plägar fjällsjöarna bli isfria.
För sjöfarten besvärande is förekommer i olika
omfattning under skilda vintrar. Särskilt mild var
1900-talets början, och sedan dess har också endast ett fåtal
svåra isvintrar, såsom 1929/30 och 1941/42,
förekommit. På 1870- och 1880-talen däremot uppträdde
mycket svår is, exempelvis vintrarna 1870/71, 1874/75,
1880/81 och 1887/88. Såsom medeltal ur en 60-årig
observationsserie har man beträffande t. ex. Luleå
konstaterat, att is börjar lägga sig i hamnen 3 nov.
och den 21 i regel ökat i tjocklek, så att sjöfarten
måste upphöra. Den 26 maj är hamnen åter isfri.
Motsvarande data för Gävle är: isläggning 2
december, stängt för ångfartyg 7 januari, åter isfritt 20 april.
I stora drag kan man säga, att is finns i norra delen
av Bottniska viken i genomsnitt 200 dagar, i södra
delen 125 dagar.
Vårisen är spröd och opålitlig
Då isen börjar avsmälta, sker detta dels på ytan
genom solstrålningen, dels underifrån genom
värmetillförseln i vattnet. Luftblåsorna inuti isen uppvärms
också och fräter på isen, som härigenom kommer att
genomdragas av långa vertikala håligheter, blir
»pi-pig» och spröd. Någon tid före den egentliga
islossningen blir sjöisen vanligen landlös, varefter den
upplöses eller brytes sönder för att sedan bortföras av
vind och ström.
Vårisarna utgör ej blott ett sjöfartshinder. De
innebär också en allvarlig olycksrisk, som varje vår
kräver sina offer. Det är inte bara av okynne som folk
ger sig ut på de riskfyllda vårisarna. I de vidsträckta
skärgårdarna kring våra kuster utgör isen under vår
och höst, när isarna »varken bär eller brister», ett
svårt hinder för öborna, som under veckor och ibland
månader kan bli avskurna från direkt förbindelse med
fastlandet. Men under vintern bildar isen i gengäld
goda broar för transporter mellan öarna och
fastlandet. När våren kommer, är det naturligt, att
öbe-folkningen i det längsta söker utnyttja isvägarna.
Riskerna är emellertid stora men kan motverkas genom
användande av ispik, isdubbar och livlina. Se vidare
Livräddning.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
