Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Island — vulkanernas och sagornas ö - Islands natur och naturtillgångar - Folkmängd och näringar - Snabb utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 794 ISLAND _____________________________________
i 503 m ö. h. Vatnajökull, som är Europas största
glaciär och större än hela Södermanland, täcker ett
stort antal kratrar. Vid deras utbrott uppstår
stundom, som tidigare nämnts, en katastrofal smältning av
glaciärernas is och snö med stora översvämningar
(jökellopp) till följd. Över 40 glaciärer utgår från
den centrala ismassan, som når 2 119 m ö. h., och
genom glaciärälvarna har väldiga sandfält avlagrats
utmed Vatnajökull. Andra prov på vulkanisk
verksamhet ger geysrarna och de heta källorna, vilka i våra
dagar fyndigt tagits i anspråk för värme-och
varmvattenanläggningar i bl. a. Reykjavik. Skog i svensk
bemärkelse saknas så gott som fullständigt, men i
Västlandets brunkolsavlagringar finns fossil, som visar, att
lönn, fur och björk och t. o. m. ek, valnöt och
vin-ranka en gång kunnat trivas här uppe. Detta tyder på
att Island då hade en årsmedeltemperatur av minst
io°, medan den nu endast är 30 (milda vintrar, kalla
somrar). I våra dagar är största delen av Island täckt
av en sparsam polarvegetation, endast i de lägst
belägna delarna finns rester av björkskog samt
grässlätter och mossar.
Folkmängd och näringar
Folkmängden har stigit från 56 000 invånare år 1835
till 147 000 år 1952, och i huvudstaden Reykjavik från
307 inv. år 1801 till 57 514 1951, varav mer än hälften
tillkommit sedan Island blev fritt 1918. För inte så
länge sedan utgjorde lantbruksprodukterna 9/io av
exportvärdet. I våra dagar utgör de en obetydlighet,
och inte ens hälften av befolkningen livnär sig av
lantbruk (Island har något över 6 000 bondgårdar,
som tillsammans föder 416000 får, 42000 hästar,
45 000 nötkreatur). Det är fisket som nu är den
förnämsta inkomstkällan, och det är detta som skapat
Reykjavik. År 1904 stiftades Islands bank som
sedelbank med uppgift att i synnerhet stödja fisket och
andra näringar. Därmed skapades möjligheter att
upprätta en fiskeflotta av ångtrålare. Vad detta
innebar, kan man få en aning om genom att studera
fiskexportens utveckling; den steg från ett värde av 7 milj,
kr. 1904 till över 600 milj. isl. kr. 1951. Tidigare
dominerades exporten av klippfisk (torkad torsk) till
Medelhavsländerna, numera har man tagit den
moderna kyltekniken i anspråk för export av färsk fisk
och fårkött till England och Tyskland. Stor roll spelar
nu också sådana produkter som sillolja, sillmjöl och
fiskleverolja. Den största av sillstäderna är det vid
nordkusten belägna Siglufjöröur, som under silltiden
om sommaren blir ett verkligt sillens Klondyke.
Hundratals fartyg anlöper dagligen, och
fartygsskor-stenar osar i kapp med stinkande sillmjölsfabriker.
Snabb utveckling
Att Island under de senaste årtiondena upplevt en
påfallande snabb utveckling kan man se på många
om
råden. Så spelar kooperationen en utomordentlig roll
i den ekonomiska utvecklingen. Ett annat exempel är
att man från de gamla landsvägar som huvudsakligen
var ridvägar i våra dagar övergått till bilvägar, som
nu tillsammans uppgår till ca 6 400 km. Numera reser
man med bil på ett par dagar från Reykjavik till
Rey-ÖarfjörÖur i Östlandet, vilken väg det för endast några
år sedan behövdes 14-17 dagar för att tillryggalägga
till häst. Även busstrafik förekommer, men bussarna
rymmer ofta endast sju personer, ty vägarna är
ganska smala. Man blir också imponerad av vägnätets
utveckling, när man besinnar, att detta lilla öfolk under
tioårsperioden 1920-30 byggde 122 broar på mer än
10 m, medan man under de trettio föregående åren
blott lyckades åstadkomma tillsammans 59 broar. Men
den unga staten siktar på en fortsatt utveckling även
på områden där man förut misslyckats. Man är
sålunda sedan några år i färd med att på en
försöksanstalt framställa säd, som kan odlas på Island, för
att därigenom lägga grunden till en ny utveckling
av jordbruket. På våren 1935 kunde för första gången
sedan århundraden bröd och käx framställas, bakade
av isländskt mjöl.
Den andliga odlingen har också blivit delaktig av
de senaste årtiondenas utveckling. Sedan 1911 finns ett
universitet i Reykjavik, och för barnen stadgas
nioårig skolplikt. — Den evangelisk-lutherska kyrkan
har statens stöd, men full religionsfrihet råder.
Den senaste krigstidens försvårade förbindelser
med yttervärlden har på Island liksom många andra
håll framkallat en strävan efter ökad självförsörjning
och resulterat i en mycket omfattande
byggnadsverksamhet. Redan 1939 beslöt man sålunda inför det
överhängande krigshotet att med utnyttjande av
traktens många varma källor bygga en gemensam
centralvärmeanläggning för hela huvudstaden, och arbetet
anförtroddes en dansk firma. Verket är nu fullbordat
och beräknas spara en årlig kolimport om ca 50 000
ton. Tillgången på naturligt varmvatten har även
kommit till användning för att utvidga
grönsaksodlingen på ön, och i nya moderna växthus mognar nu
ganska avsevärda mängder sydfrukter, däribland
t. o. m. bananer.
Bland andra stora anläggningar kan nämnas en ny
silloljefabrik med enorm kapacitet och utrustad med
hypermoderna maskiner och automatiska
lossnings-anordningar, vilket har sin grund bl. a. i de våldsamt
stegrade arbetslönerna. Man har även byggt stora
ex-portfryserier för färsk fisk och kött och en mängd
skolor, kyrkor, sjukhus och mejerier. Ett nytt Island
träder fram. Den starka utvecklingen av flygtrafiken
över Atlanten, som på den norra routen utnyttjar
landets flygplatser som mellanstation, har betytt att
Islands tidigare isolering hävts och att näringslivet fått
en stark stimulans. Politiskt och militärt har ön en
nyckelposition för trafiken över Nordatlanten.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
