Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Islands språk och litteratur — Nordens stora forntidslitteratur - Hur nordmännen kom till Island - Intet germanskt språk är så rent som isländskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________ ISLANDS SPRÅK och LITTERATUR I 795
De fornnordiska gästabuden var mat- och stridsglada tillställningar, och det starka ölet eggade ofta männen till skrävel och
storslagna bragelöften. När Sven Tveskägg gästade jomsvikingarna, lovade han enligt Snorre Sturlassons berättelse att inom
tre år dra i härnadståg till England och dräpa konung Adalråd (Ethelred) eller fördriva honom ur riket. »När bägaren var
tömd, drucko alla Kristi skål.» — Ill. ur Snorres Konungasagor.
NORDENS STORA FORNTID SLITTERATUR
Islandsspråk och litteratur. Alla
svenskar har väl hört berättas om Tor och hans hammare,
om den vise Oden, den listige Loke och den sköna
Freja, men endast få har hört ett isländskt ord eller sett
det i tryck. Ändå är det just islänningarna vi har att
tacka för nästan allt vi nu vet om de gamla
skandinaviska folkens gudar, seder, historia och
livsuppfattning. Om inte den gamla isländska litteraturen blivit
nedskriven och bevarad till vår tid, skulle vår
kunskap om den nordiska forntiden vara endast en
bråkdel av vad den nu är. I våra dagar har naturligtvis
nyisländskan i praktisk användning inte samma
betydelse som de stora skandinaviska språken, men vid
studiet av de nordiska språken i deras äldre former
är- fornisländskan av stor vikt.
Hur nordmännen kom till Island
Ca 900 besegrade Harald Hårfager det sista
motståndet och blev ensam herre i Norge. Förut hade
storbönderna, jarlarna och småfurstarna åtnjutit oinskränkt
frihet, och det kungliga oket tryckte genast deras
axlar olidligt. I stora skaror utvandrade de därför,
somliga till Sverige, andra till de nordliga brittiska öarna
men de flesta till Island, som kort förut hade blivit
upptäckt. Här bildade de en aristokratisk
bonderepublik, som ägde bestånd fram till mitten av
1200-talet, då den norske kungen fick makten på ön.
Det språk som talades på Island under de första
år
hundradena efter den stora utflyttningen från Norge
skilde sig föga från moderspråket, norskan. Liksom
denna är isländskan ett västnordiskt språk och är
redan tidigt skild från de östnordiska språken, svenskan
och danskan. Småningom uppträdde vissa
förändringar, som skilde isländskan även från norskan, och efter
1540, då man kallar språket nyisländska, har dessa
speciellt isländska språkelement blivit allt flera. En
stor del av dessa har inte fått uttryck i skrift och
tillhör sålunda endast det talade språket. Ojämförligt
mycket mera har emellertid norskan förändrat sig,
medan isländskan i det hela bevarat samma karaktär
ända från 1200-talet, dvs. den klassiska
fornisländ-skans tid. Isländskan är alltså fortfarande mycket
ålderdomlig. Den har i stor utsträckning kvar gamla
ljud och grammatiska former som för länge sedan
försvunnit ur svenskan och danskan.
Intet germanskt språk är så rent som isländskan
Under århundraden har Island varit politiskt
förbundet med Danmark, och det är därför naturligt, att
danska ord och uttryck kommit in i isländskan och
genom dansk förmedling flera icke nordiska lånord,
främst franska och latinska. Under 1800-talet
uppstod emellertid en stark nationell rörelse, som bland
annat tog sig uttryck i en strävan efter ett renare
språk. Dessa strävanden har lett till att i varje fall
intet germanskt språk är så rent och enhetligt som
is
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
