Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan — den uppgående solens land - En färd runt det gamla och det nya Japan - Japans natur och näringsliv - Taifuner och jordskalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längre söderut den fjärde huvudön, Kyushu [kjusju]
med den viktiga hamnstaden Nagasa’ki. Shikoku
motsvarar till storleken Wales, Kyushu är något större
än Irland. Söderut från huvudöarna sträcker sig de
många små Riu-kiu- eller Liu-kiuöarna som ett
radband ända till det subtropiska Formo’sa tätt utanför
Kinas kust.
Halvön Korea med huvudstaden Keijo eller Söul
utgjorde också före kapitulationen en utomordentligt
värdefull japansk besittning, skild från Honshu blott
av det ganska smala TsushKmasundet, där japanerna
1905 i en ryktbar drabbning förstörde den ryska
Öster-sjöflottan. Förutom Korea hörde även den tidigare
ryska sydspetsen av Kuantunghalvön till Japan.
Dai-ren, förr en av Östasiens största exporthamnar med
världens främsta utförsel av sojabönor, är den stora
inkörsporten till Mansjuriet, som utgjorde Japans
viktigaste intressesfär på fastlandet vid det senaste
storkrigets utbrott.
Särskilt under de senaste årtiondena bestämde
dessa intressen på kontinenten den japanska
expansionspolitikens huvudriktning. Men som Asiens stora
sjömakt och genom läget mellan världens största
fastland och dess största hav innefattade Japan i sitt
handlingsprogram också en »pacifisk linje» vid sidan av
den »kontinentala», och denna »stillahavslinje» kom
med tiden att spela en dominerande roll i japansk
politik. Ytterst syftade den såväl österut mot Hawaii
som söderut mot Filippinerna, Nederländska Indien
och Australien. Det andra världskriget föreföll till en
början erbjuda japanerna utomordentligt gynnsamma
konjunkturer för ett förverkligande av dessa stora mål,
och deras stridskrafter besatte i rask följd praktiskt
taget hela Sydostasien. Västmakternas och framför allt
Förenta staternas motanfall stäckte dock snart de
japanska planerna, och drömmen om ett storasiatiskt
imperium gick under i eld och rök, när amerikanska
atombomber fälldes över Hiroshima och Nagasaki
sommaren 1945.
Japans natur och näringsliv
Det japanska landskapet är mycket omväxlande och
bjuder på de mest storartade naturscenerier. Kusten,
som är inemot 45 000 km lång (Norges kust är med
alla sina fjordar 20 000 km), bildar otaliga bukter och
öar. Japan är ett bergland. De viktigaste fjällmassiven
är de japanska alperna, det högsta berget är Fuji,
3 775 m. Dess kontur, den ädlaste något berg i världen
kan uppvisa, ger en förklaring till att japanerna håller
det heligt. Fuji är en utslocknad vulkan, men ännu är
ett femtiotal vulkaner verksamma i Japan. Den mest
bekanta ligger på ön O-shima utanför Tokyobukten.
Tack vare vulkanismen har Japan fler varma källor
än något annat land i världen. Man kan ofta på vintern
åka skidor hela dagen och om kvällen bada friluftsbad
i ett av de »kar», som naturen själv värmt upp. Gejs-
__________________________________ JAPAN 183I
rar och hundratals mineralkällor har gjort Japan
berömt för sina bad- och kurorter.
Annars är Japan dåligt försett med mineral, och då
det är ett högt industrialiserat land, som i växande
grad lever på sin industri, låg här en av orsakerna till
dess utvidgningssträvanden. Japan är fattigt på
järnmalm och dess koltillgångar är av mindre god
beskaffenhet. Koppar finnes något, likaså olja och mycket
svavel.
De japanska älvarna är rikt vattenförande. Den
längsta av dem, Chikugogawa (gawa, älv) på Kyushu,
är 137 km, den vattenrikaste är den segelbara
Yodo-gawa, som utmynnar vid Osaka och kommer från
Japans största insjö, Biwasjön (675 km2).Älvarnas
kraftstationer och ångkraftverken, som 1950 hade en
kapacitet av resp. 8,8 och 5,4 milj, hk, får i viss utsträckning
ersätta kolet inom industrin. Trots industrins snabba
utveckling har jordbruket förblivit huvudnäringen.
Tillsammans med fisket och det omfattande
skogsbruket sysselsatte modernäringen 1947 inte mindre än
52,6 % av befolkningen. Den odlingsbara arealen
omfattar dock blott 17 % av landets yta, medan skogen
upptar nära 55 %. Brukningen av de vanligen ytterligt
små ägolotterna — i genomsnitt endast 1 ha per
hushåll - är följaktligen utomordentligt intensiv i de
dalgångar som kan bevattnas och på de terrasserade
lägre bergssluttningarna.
Huvudsädesslag är riset, som vida distanserar
kornet och vetet. Sojabönan med sin höga fett- och
ägg-vitehalt spelar en stor roll, likaså tebusken,
bomullsbusken och sockerröret. Nötkreatursskötseln är
däremot obetydlig inte blott beroende av bristen på
betesmarker utan också därför, att invånarna föga
värdesätter kött och mjölk.
En viktig roll spelar även fisket. Där den varma
Kuroshfoströmmen stöter samman med den kalla
Oyashi’0, ligger de rikaste fiskebankarna (se kartan
vid Hav). Japans fiske, som är det största i världen,
sysselsätter halvannan milj, fiskare med 360 000
fiskefartyg. Det avkastade 1951 3 570 000 ton.
Taifuner och jordskalv
Japan hör till de s. k. monsunländerna. Både
sommarens havsvindar och vinterns frånlandsvindar
medför emellertid mycken nederbörd. Årsnederbörden
på Honshu uppgår till 1 300 mm vid Osaka, 2 500 mm
på västkusten. Tokyo har en januaritemperatur av 30
C men i aug. över 250, och Hokkaidos
genomsnittstem-peratur är 6-8° lägre. Regnet åtföljes ofta av
våldsamma stormar, taifuzner, som kan anställa stora
skador. De största naturkatastroferna är dock
jordskalven. Särskilt våldsamma dylika inträffar med 6-7 års
mellanrum, och om alla registrerade jordskalv
medräknas, har Japan i medeltal tre per dag. De största
i senare tid inträffade 1923, då 100 000 människor
omkom, samt i dec. 1944.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
