Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan — den uppgående solens land - Musik - Dans - Konst - Japan genom tiderna - En utpräglad feodalstat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN 1837
tade samisen och den flöjtliknande shakuhashi bildar
den typiskt japanska trion, mest brukade vid
ackompanjemang av sånger. Även andra instrument används
till gagaku. I vår tid försöker Japan inplantera några
av sina nationella instrument i västeuropeiska
orkestrar och genom transkriptioner rädda sin gamla skatt
av - oftast mycket enkla - melodier. Ingen av
Västerns konstarter har gripit japanerna såsom musiken,
och musiklivet i Tokyo står i intensitet inte efter någon
västerländsk världsstads.
Dans
Att dansen spelar en betydande roll framgår redan
av Japans teaterhistoria. Repertoaren omfattar inte
bara mänskliga upplevelser utan även
naturföreteelser. Som särskilt karakteristisk kan nämnas en
komposition som heter Blomstrande körsbärsträd som är
antänt av blixten.
Konst
Den japanska konsten kännetecknas av utsökt fin
smak men har sällan varit nyskapande; sedan nästan
halvtannat årtusende, dvs. så långt tillbaka i tiden som
man kan följa Japans konst, har den ständigt sökt sina
förebilder i Kina, intill dess att det europeiska
inflytandet började under 1800-talets senare del. Se
artikeln Östasiatisk konst.
Japan genom tiderna
Den japanska historieskrivningen börjar officiellt
11 februari 660 f. Kr.; denna dag skall nämligen
Japans förste kejsare, Jimmu-Tenno (»den gudomligt
tappre härskaren»), ha bestigit tronen och därmed
grundat den dynasti vars 124:0 härskare den nuv.
japanske kejsaren HirohKto är. Denna oavbrutna
följd av monarker av en och samma dynasti genom
mer än två och ett halvt årtusende är ett av de mest
säregna dragen i Japans historia. Kejsarhuset, som
enligt japansk uppfattning stammar ifrån
solgudinnan och har fått i uppdrag av henne att styra landet,
är världens äldsta härskarhus.
Om Japans forntida öde vet man ytterst litet. Vid
tiden för Kristi födelse beboddes huvudön av ett folk
kallat aino, som sedermera undanträngdes av de
egentliga japanerna, vilka troligen invandrat från
asiatiska fastlandet. Genom sammanslagning av flera
smärre landsdelar uppkom så det japanska riket, som
under den första tiden rönte starkt inflytande från
den stora grannstaten Kina.
En utpräglad feodalstat
I spetsen för staten stod, som nämnts, kejsaren
(mikazdon), som ägnades gudomlig dyrkan, men
redan på 11 oo-talet överflyttades den verkliga makten
till riksfältherren (shogu’nen). Samhället blev organi-
En av den japanska konstens största och personligaste
gestalter är Hokusai Katsushuka (1760—1849), vars strängt
stiliserade och majestätiska landskap vunnit livlig
uppskattning även i Västerlandet. Ovan ett landskap med vattenfall
och människor på en bro i förgrunden.
serat efter feodala grunder, vilket betydde, att landet
uppdelades mellan länsfurstar (daimyo), som var rätt
självständiga gentemot centralregeringen;
länsfurstar-na hade i sin tur under sig en mängd undervasaller
(samurai). Även ämbeten var ärftliga, och folket var
indelat i vissa stånd eller klasser med fast utstakade
gränser. Allt detta påminner starkt om förhållandena
i Europa på länsväsendets tid, men den japanska
feo-dalismen var ännu mera genomförd och fick bestå
mycket längre.
Under denna tid av inre splittring framträdde
Hide-yoshi (d. 1598), en av de mäktigaste gestalterna i
Japans historia. Han var bondson och avvek i hög grad
från det gamla japanska riddaridealet: han var »en
dvärg till växten och nästan vänskapligt ful i ansikte
och figur, utan umgängeston och bokbildning,
självsvåldig och ofta brutal, dessemellan plötsligt godlynt
och med en viss bred humor». Han återställde
riksenheten, upprättade en ordnad regering, skyddade
allmogen i dess arbete och personliga frihet, främjade
handel och sjöfart och reglerade finanser och
myntväsen. Därjämte inledde han en erövringspolitik, som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
