Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan — den uppgående solens land - En utpräglad feodalstat - En ny tid bryter in — kontakt med Västerlandet - Rysk-japanska kriget — Japan blir stormakt - Kriget i Kina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1838 JAPAN __________________________________________
främst riktade sig mot Korea. Under ett krig mot detta
land avled Hideyoshi, och Korea utrymdes av
japanerna. Ett minne av det koreanska företaget var den
japanska porslinsslöjden, som införts av hantverkare
från Korea. Hideyoshi efterträddes som Japans
styresman av den inte mindre märklige Iyeyasu (d. 1616).
För Europas folk var Fjärran östern länge en okänd
och hemlighetsfull värld, men mot slutet av
medeltiden började en del köpmän och präster söka sig dit, och
kristendomen vann till en början en viss utbredning i
Japan. Men på 1600-talet växte de främlingsfientliga
rörelserna i styrka, kristendomen undertrycktes
blodigt under lyeyasus närmaste efterträdare, och Japan
blev så gott som fullständigt isolerat från yttervärlden.
En ny tid bryter in — kontakt med Västerlandet
Denna egendomliga avspärrning ägde bestånd ända
till 1853, då en amerikansk eskader med hot om
våldsåtgärder framtvingade, att en del hamnar öppnades
för handel med Västerlandet. Samtidigt som
shogun-regeringen genom sin eftergivenhet mot främlingarna
ådrog sig patrioternas ovilja, blev dess svaghet
uppenbar för alla. På 1860-talet störtades så shogunatet
genom en nationell samling kring kejsaren, och en ny
tid bröt in. Med den unge MutsuhTtos
tronbestig-ning 1867 inleddes Meijiperioden, under vilken Japan
på några få årtionden omvandlades från en svag och
ålderdomlig medeltidsstat till en modern stormakt.
Inrikespolitiskt markerades denna förändring bl. a.
av 1889 års författning. Enligt denna var Japan en
konstitutionell monarki, och det hade vad
styrelsesättet beträffar åtminstone formellt anpassat sig till
västerländska förhållanden. I verkligheten saknade
emellertid parlamentet avgörande inflytande på
statens styrelse. Makten låg hos den gudomlige kejsarens
närmaste omgivning, hos de stora finansmännen och
inte minst hos militären. Den senare gruppens
ställning blev allt starkare, och från mitten av 1930-talet
styrdes landet som en militärdiktatur.
Den sociala utvecklingen gick raskt framåt, och
även på detta område märktes tydliga spår av
västerländskt inflytande. Ganska omfattande sociala
inrättningar skapades, och ett väl organiserat skolväsen
växte fram. Trots den mycket invecklade skriften lär
sig i vår tid över 99 % av den skolpliktiga ungdomen
att läsa och skriva.
Vad de yttre förhållandena beträffar dominerades
utvecklingen helt av Japans strävan att nå
hegemoni i Fjärran östem. Landet utvecklades till en
typisk militärmakt med en utomordentligt väl
organiserad och utrustad här, och dess flotta var före andra
världskriget till storleken världens tredje.
Är 1894 fick Japan för första gången visa vad det
lärt sig i en kort kraftmätning med Kina, som trots
sina skenbart överlägsna resurser måste dra det
kortaste strået. De vita stormakternas ingripande
berö
vade Japan det mesta av segerns frukter, men det
fortsatte oförtrutet sina förberedelser för en avgörande
kamp om väldet i Fjärran östern.
Rysk-japanska kriget — Japan blir stormakt
Rysslands framträngande genom Mansjuriet mot
Korea gjorde en sammanstötning oundviklig, och när
Japan fått ryggen fri genom fördrag med England,
gick det till anfall 1904. De ryska arméerna besegrades
i väldiga drabbningar, fästningen Port Arthur föll, och
den ryska Östersjöflottan, som sänts till hjälp runt
halva jorden, gick under vid TsushKma. Japans seger
mot Ryssland (1905) fick en utomordentlig betydelse
för förhållandena i Östern och höjde det förr
betydelselösa gula folket till en erkänd stormaktsställning.
Under de närmaste åren utbyggde Japan sina
positioner på fastlandet och vann under första världskriget
stora fördelar i Kina. När kriget var slut, kom ett
tillfälligt bakslag. De vita stormakterna tvingade Japan
till reträtt i Kina, och den fruktansvärda
jordbävningen 1932 skakade för en tid folkets handlingskraft.
Men snart fick aktivismen, främst uppburen av
militärkretsarna, vind i seglen igen, och den
våldsamma folkökningen krävde nya marknader eller
koloni-sationsområden. På hösten 1931, då den ekonomiska
krisen fjättrade de vita stormakterna, grep Japan
plötsligt till offensiven. Ett intermezzo i Mansjuriet
gav anledning till ett japanskt angrepp på
huvudstaden Mukden, och snart var kampen i gång på flera
fronter. Kina vädjade fåfängt till Nationernas
förbund, men följden blev endast, att Japan lämnade
förbundet, och de segrande japanerna förvandlade
Mansjuriet till det av Japan helt beroende kejsardömet
Manchu’kuo.
Kriget i Kina
På sommaren 1937 igångsatte Japan en ny militär
aktion mot Kina i avsikt att lägga nya landsdelar
under sin kontroll och i övrigt framtvinga ett närmare
samarbete mellan de båda länderna. Detta krig kom
med tiden att smälta samman med det andra
världskriget. Under första krigsåret erövrades Peiping och
nordöstra Kina ävensom Shanghai och Nanking (dec.
1937). Under 1938 utvidgades den japanska
offensiven till inre och södra Kina, där i oktober både
Han-kou och Kanton intogs. Under de följande tre åren
behärskade Japan i allmänhet norra och östra Kina
men kunde icke slå ned det kinesiska motståndet i det
inre eller de partisanförband som uppträdde inom de
besatta områdena. (Se även Kina.) Efter Japans
inträde i andra världskriget blev kriget i Kina av
sekundär betydelse till mot slutet av 1944, då japanerna,
för att skydda sig mot allierade bombanfall från baser
i Kina, måste öka sina ansträngningar där.
Förhållandet till Sovjetunionen, som efter
avslutandet av antikominternpakten 1936 varit spänt, reg-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
