Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jenne d’Arc — jungfrun av Orléans - Jefferson, Thomas — en frihetens försvarare - En centralgestalt i unionens liv - Den jeffersonska traditionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEFFERSON 1843
Jeanne d’Arc inför rätta
Rannsakningen med Jeanne d’Arc finns
protokollförd i sin helhet och hör till de intressantaste
historiska dokument som finns. Nedan följer några
avsnitt ur protokollet.
Ditt namn och tillnamn?
I min hemby kallades jag Jeanette, i Frankrike
Jeanne. Men mitt tillnamn - det vet jag
ingenting om.
Din fars och mors namn?
Min far heter Jacques d’Arc och min mor
Isa-belle.
Hur gammal är du?
Nitton år, tror jag, eller så omkring.
Vad säger dina röster till dig?
Att vara glad och tapper.
Har rösterna någon form? Några ögon?
Det får ni inte ur mig — inte ännu. Ni känner
till det där ordspråket som man lär små barn:
Ibland blir man hängd för att man talar sanning.
–––Jag vet inte om de har armar eller andra
kroppsdelar.
Om de inte har några kroppsdelar, hur kunde
de då tala?
Den frågan hänskjuter jag till Gud. De talar
franska.
Talar inte Sankta Margareta engelska?
Varför skulle hon göra det när hon inte är på
engelsmännens sida?
Hur såg Sankt Mikael ut när han uppenbarade
sig för dig? Var han naken?
Tror ni inte att Gud har råd att klä honom?
Jeanne, tror du att du har Guds nåd?
Om jag inte har den, måtte Gud ge mig den;
om jag har den, måtte Gud låta mig behålla den! !
Du har alltså sett engelskt blod flyta?
Vid Gud, om jag har sett det? Vad ni uttryc- ।
ker er milt! Varför gav de sig inte iväg från
Frankrike och vände tillbaka till sitt eget land?
Har du också använt vapen?
Aldrig! Jag bar mitt standar.
Vilket tycker du bäst om, ditt standar eller ditt
svärd?
Mitt standar! Fyrtio gånger mer!
Varför bars ditt standar längre fram i kyrkan i
Reims än de andra härförarnas?
Det hade varit med i nöden, det var rättvist att
det fick vara med i äran. !
EN FRIHETENS FÖRSVARARE
JeFFERSON [djefasn], Thomas (1743-1826),
president i Förenta staterna 1801-09.
»Jag tycker om ett litet uppror då och då. Det är
liksom en storm, som rensar atmosfären.»
Den som skrev de orden hade varit ambassadör,
utrikesminister och Förenta staternas president.
Thomas Jefferson var en ovanlig man och en stor man.
Hans intressen spände över alla statslivets och
kulturlivets områden. Han var en stor patriot, men han
var framför allt en stor demokrat och frihetsvän. Det
var insikten om att frihetens krav går före allt annat
som kom honom att skriva de ovan citerade orden.
En centralgestalt i unionens liv
Jefferson tillhörde en gammal familj, som inflyttat
till Virginia redan i början av 1600-talet. Han växte
upp i ett förmöget plantageägarhem, och han
utbildade sig själv till advokat. Snart togs han i anspråk
för offentliga värv. 1769 blev han medlem av den
lagstiftande församlingen i sin stat, och inom kort kom
han att aktivt deltaga i de amerikanska koloniernas
självständighetssträvanden. 1775 blev han delegerad
till den kontinentala kongressen, och året därpå utsågs
han till ordförande i det utskott som hade att utarbeta
den amerikanska oavhängighetsförklaringen. Denna
formulerades väsentligen av honom.
Under de följande åren intog Jefferson en central
plats i den nya unionens liv. Han blev guvernör i
Virginia, ambassadör i Paris, utrikesminister i
Washingtons första ministär, och 1800 valdes han till
Förenta staternas president. Då han efter omval 1804
avgick från presidentposten 1809, drog han sig
tillbaka till Monticello i Virginia, där han avled 1826.
Den jeffersonska traditionen
Det är främst som den odelbara frihetens
förkun-nare som Thomas Jefferson alltjämt är en levande
kraft i amerikansk historia och politik. Som
utrikesminister kom han i skarp konflikt med en annan
medlem av regeringen finansministern Alexander
Ha-milton, som företrädde en mer aristokratisk livssyn
och önskade stärka unionens makt på delstaternas
bekostnad. Jefferson uppställde häremot kravet »på
största möjliga decentralisering av statslivet,
varigenom de enskilda medborgarnas
medbestämmanderätt i samhälleliga frågor enbart kunde förverkligas».
Han grundade senare det »republikanska partiet»,
vilket sedermera blev det »demokratiska parti» som
alltjämt fortlever i USA. För den medborgerliga
frihetens och medbestämmanderättens hävdande blev
Jeffersons strid med Hamilton betydelsefull inte blott
för samtiden utan också för eftervärlden. Den
»jeffersonska traditionen» har spelat en utslagsgivande roll
i amerikansk inrikespolitik, och hans tolkning av
demokratins innebörd har påverkat frihetstänkandet
även i Europa.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
