Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordarter och bergarter — berggrunden och jordavlagringarna - Mineraljordarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDARTER 1855
I vissa dalgångar med mäktiga lerlager, framför allt på västkusten, spelar jordskreden en stor roll. De utlöses lätt efter
perioder med stark nederbörd genom skakningar från den tunga trafiken på vägarna ocb järnvägarna och belastningsändringar
i omgivningen. Det på senare tid mest omtalade skredet var det vid Surte nära Kungälv. Bilden visar hur husen vräkts
ikull, i dess övre vänstra del ser man hur leran vällt fram över landsvägen, begravt järnvägen och avspärrat älvfåran.
BERGGRUNDEN OCH
Jordarter, och bergarter.Med jordarter
menar man de lösa avlagringar som täcker den fasta
berggrunden och som uppstått genom olika geologiska
processer. Man brukar särskilja på mekanisk väg
bildade jordarter eller mineraljordar, organoge’na
bildningar och kemiska sediment. Dessa huvudtyper kan
vara mer eller mindre blandade med varandra. Har
de lösa beståndsdelarna i jordarterna erhållit fast
konsistens (genom s. k. diagene’s), kallar man dem
bergarter.
Det översta lagret av jordarterna är delvis påverkat
av klimatförhållanden och organismer, vilka alltså i
viss mån bestämt den s. k. jordmånens beskaffenhet.
Man skiljer sålunda på olika klimatiskt betingade
jord-månstyper: podso’1-, brun-, svart-, röd-, laterit- och
saltimpregnerade ökenjordar (se t.ex.Europa).
Imellersta Skandinavien förhärskar podsoljordarna. Dessa
har under vegetationstäcket ett råhumus- eller
torv-lager och där under ett urlakningsskikt (blekjord),
medan ett rostfärgat anrikningslager bildar övergång
till de opåverkade jordarterna. I södra Skandinavien
träffas ofta brunjordstypen, som under
vegetationstäcket har ett mullager och därefter ett starkt
brun-färgat skikt med övergång till den opåverkade
mineraljorden.
JO RDAVL AGRIN GARNA
Mineraljordarna
De mekaniskt bildade sedimenten indelas vanligen
efter partiklarnas komstorlek eller efter den
storleks-grupp som dominerar i jordarterna. Efter A. Atter-
Blockdiagram som visar de skilda jordarternas
lagringsför-hållanden vid en höjd belägen nedanför högsta marina
gränsen. Närmast det fasta berget (svart) ligger morän,
däröver varvig lera, avsatt på den forna havsbottnen, däröver
oskiktad postglacial lera samt i sänkan gyttja och torv. Högt
uppe på sluttningen övertväras de lösa jordlagren (morän
och lera) av svallgrus, ett verk av vågorna, då havsytan nådde
denna nivå.
Ur Magnusson-Granlund, Sveriges geologi.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
