Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien — sydslavernas sköna land - Flera språk och folkslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN 1887
Herzegovinas huvudstad Mostar ligger vid floden Neretva och har fått sitt namn av denna praktfulla bro (serb, most) från
1500-talet. Kring bron ligger Mostars äldsta delar, som har helt orientalisk prägel med bl. a. många moskéer.
SYDS LAVE RNAS SKÖNA LAND
JUGOSLAVIEN. En av de största nybildade
stater som uppstod efter första världskriget och
Ver-saillesfreden 1919 var Jugoslavien, ett kungarike i
sydöstra Europa, bildat av de förra kungarikena Serbien
och Montene’gro samt delar av den förutvarande
österrikisk-ungerska monarkin, BoVnien,
Hedzego-vina, Dalma’tien, Slove’nien, Kroa’tien-Slavo’nien
och Vo’jvodina. Gränsdragningen för det nya
riket beredde fredskongressen stora svårigheter.
Gränsen mot Italien blev sålunda inte slutgiltigt fastställd
förrän 1924.
Flera språk och folkslag
Den etniska och kulturella splittringen inom
landet har försvårat arbetet att skapa en enad
nationalstat. Serberna, kroaterna och slovenema är nära
besläktade men har under olika härskare utvecklats
kulturellt i olika riktningar. Bland kroater och slovener i
norr påträffas den högsta bildningsnivån i landet, de
har stått i närmare kontakt med Västeuropa, Wien och
Budapest. De är romerska katoliker, medan de
halvorientaliska serberna är grekiska katoliker. De förra
använder det latinska alfabetet, serberna har använt
det cyrilliska liksom ryssarna. Jugoslavien är ett land
med många språk och dialekter. Folkmängden
uppgick vid 1931 års censustill 13 934 038 personer, varav
77,2 % talade serbokroatiska, 8,1 % slovenska och
Storlek. 257 000 km2. Utsträckning: norr till söder omkring 530
km ; öst till väst (största avstånd) 595 km. Befolkning 16 340 000
(1951).
Naturförhållanden. Floder: Donau, Sava, Drava, Mo’rava och
Vardar. Berg: Östalperna, Dina’riska och Juliska alperna, till
stor del bildande karstlandskap, i öster gränsberget Sta’ra
Pla-nina’. Klimat: kontinentalt i det inre, vid Dalmatiens kust av
medelhavstyp.
Produkter. Vete, majs, havre, råg, korn, potatis, sockerbetor;
plommon, olivolja, vin, tobak. Brunkol, järnmalm, koppar, bly,
bauxit, berg- och havssalt, svavelkis, antimon, aluminium,
timmer, silke, mattor, bomullsvävnader m. m.
Städer. Be’ograd (Belgrad), huvudstad, 389000 inv. (1948), Zagreb
(Agram; 291 000), Lju’bljana (121 000), Subotica [sob’åtitsa]
(113 000), Skoplje, Sa’rajevo, Novy Sad.
Karta. Se s. 1449 och färgplansch vid art. Europa.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
