Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien — sydslavernas sköna land - Serberna är det dominerande folkelementet - Under tysk ockupation - Titoregimen - Orientering västerut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1890 JUGOSLAVIEN _____________________________________
nere under många år av turkiskt herravälde, men
serberna är likväl det dominerande elementet redan
genom sitt antal (mer än en tredjedel av hela
folkmängden). När den nya staten skulle organiseras, hade
serberna erfarenhet av statlig administration i
Beo-grad, och Serbien var med undantag av Montenegro
den enda delen av Jugoslavien som förut varit
självstyrande. Dessutom ligger Beograd i en strategiskt
och ekonomiskt dominerande nyckelposition vid
mötet mellan stora viktiga huvudvägar i landet och var
redan på denna grund den naturliga medelpunkten för
det nya konungariket. I slutet av 1918 erbjöds prins
Alexander av Serbien att inta det förenade
Jugoslaviens tron. De »storserbiska»
centraliseringssträvan-dena råkade emellertid snart i konflikt med en
kroa-tisk-slovensk politisk rörelse, vars främste
representant var den kroatiske bondeledaren S. Radie [-[ra’-ditj].-] {+[ra’-
ditj].+} Stridigheterna kulminerade i juni 1928, under
ett uppträde i parlamentet i Beograd, då en radikal
montenegrin gjorde ett attentat mot Radie och
dödligt sårade honom. Efter mordet lämnade kroaterna
under ledning av dr Ma’tjek riksdagen och Beograd,
och konungarikets sammanbrott syntes nära
förestående, då Alexander gjorde en statskupp, som i själva
verket förvandlade honom till diktator. Under hans
kraftfulla regim gick Jugoslavien framåt, men
konungen fick en brådstörtad död i Marseille under en
politisk resa i Frankrike 1934, då han mördades av en
macedonisk terrorist. Alexander efterträddes av sin
då minderårige son Peter II (f. 1923).
Utrikespolitiskt var Jugoslavien under
mellankrigs-åren naturligt allierat med de länder som var beslutna
att upprätthålla 1919 års gränser och hindra ett
återupprättande av den österrikisk-ungerska monarkin.
Till skydd för gemensamma intressen bildade
därför Jugoslavien, Tjeckoslovakien och Rumänien den
s. k. Lilla ententen med Frankrike som sin mäktige
beskyddare. Som ett uttryck för Balkanländernas
enande ingick Jugoslavien 1934 i den s. k. Balkanententen,
vari dock Albanien inte var medlem.
Under tysk ockupation
Sedan Italien i slutet av okt. 1940 anfallit Grekland,
spred sig oron på Balkan snart till Jugoslavien, som i
mars 1941 genom tyska påtryckningar tvingats
ansluta sig till tremaktspakten. Redan efter ett par dagar
störtades den tyskvänliga regeringen, och den 17-årige
kung Peter förklarades 27 mars myndig; landet
mobiliserade, och 5 april avslöts ett rysk-jugoslaviskt
vänskapsfördrag. - Dagen därpå ryckte tyska
trupper in i Jugoslavien, och efter ett par veckors strider
var landet erövrat och ockuperades av tyskar,
italienare och trupper från axelns drabantstater. Kroatien
och Montenegro proklamerade sin självständighet, och
det såg ut som om det jugoslaviska riket stod inför
sin upplösning.
En stor del av hären hade dock räddat sig upp i
bergen, och därifrån fördes ett gerillakrig, som under
de följande åren växte i kapp med de begynnande
tyska motgångarna. Landet sönderslets emellertid
mellan olika stridande partier, utplundrades och
ödelädes under detta krig, som på en gång var ett
befrielse-och inbördeskrig. Sedan tyskarna nödgats utrymma de
södra delarna av Balkanhalvön, och Rumänien och
Bulgarien övergått på de allierades sida, fortgick
befrielsekampen inom Jugoslavien under ledning av
partisananföraren marskalk Tito, och det ödelagda
landet var vid slutet av våren 1945 helt befriat. Vid den
tidpunkten var också inbördeskriget avgjort till
kommunisternas fördel. (Se vidare Världskrigen.)
Titoregimen
Den 4 dec. 1943 tillkännagav de till stor del
kommunistiska partisaner, som vid sidan av general
Mihaj’-lovitjs regeringstrogna trupper tagit upp kampen mot
nazisterna inom Jugoslaviens gränser, i en
radioutsändning, att de bildat en provisorisk styrelse med
Tito som ordförande i den nationella
försvarskom-mittén i opposition mot den landsflyktiga regeringen i
London, som erkänts av de allierade, däribland
Sovjetunionen. Den 1 nov. 1944 undertecknades
emellertid en överenskommelse mellan de båda parterna,
enligt vilken frågan om kung Peters återvändande och
statens slutliga organisation skulle avgöras genom
politiska val till en konstituerande folkförsamling. Och
det förutsattes, att dessa val skulle ske efter strikt
demokratiska grunder, innebärande hemlig
omröstning, valfrihet, församlingsfrihet, yttrandefrihet och
straffrihet för allt utom samarbete med fienden. I
valet, som ägde rum 11 nov. 1945 och vars demokratiska
karaktär inte utan goda skäl ifrågasatts på
västeuropeiskt håll, deltog dock endast de partier som stödde
den kommunistiska Titoregimen. Ett par veckor
senare förklarades kungen avsatt och den jugoslaviska
federativa folkrepubliken (Federativna Narodna
Republika Jugoslavija) utropades. Inte desto mindre
erkände både Storbritannien och Förenta staterna
den nya jugoslaviska regeringen en månad senare.
Orientering västerut
Sedan Jugoslavien hade intagit en framträdande
plats bland övriga ryskbehärskade kommuniststater
i Östeuropa, kom det 1948 till en brytning mellan
Sovjetunionen och Titoregimen. (Se Tito.) Därefter har
Jugoslavien småningom börjat att orientera sig
västerut. Landet fick amerikansk kredit för upprustningen,
ett handels- och kreditavtal med England och
upprättade mera vänskapliga relationer med Grekland
och Turkiet. Förhållandet till Italien och
västmakterna störs nu inte heller längre genom den segslitna
Triestefrågan, som löstes hösten 1954, då området
delades mellan Italien och Jugoslavien (jfr s. 1813).
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
