Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern — från Hallstatt- till vikingatid - Kungagravar från Sveaväldets äldsta tid - Vikingatiden - Kammakaryrket omhuldades livligt i Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I914 JÄRNÅLDERN _____________________________________
Många sådana gårdar har blivit sakkunnigt
undersökta och har givit oss en god inblick i
järnålders-människornas levnadsförhållanden. Det största hus,
som hittills påträffats, utgrävdes vid Känne i Burs på
Gotland: en 60 m lång hall, delad i två avdelningar.
Det ena rummet gav fynd av vävstolstillbehör samt
romerska silvermynt, vilka angav 200-talet som husets
livstid. Det andra rummet hade en 10 m lång härd i
mittlinjen och har tydligen varit dagligstugan. Där
fanns handkvarn för sädesmalning, slipstenar för
verktygen och en smältgrop för järn. I bägge rummen
fanns massor av krukskärvor, bl. a. några bitar av
»terra sigillata», rödglaserad, vackert ornerad
keramik, tillverkad i romerska fabriker vid Rhen.
Resultaten av den väldiga, internationellt
organiserade utgrävningen av den stora byn Vallhagar i
Fröjel, likaledes belägen på Gotland, är ännu inte
slutgiltigt publicerade. Den har givit rika fynd och
viktiga upplysningar om husens konstruktion och
användning. Bl. a. påträffade man en bakugn, i vilken
man ännu kunde grädda sådana tunnbrödskakor som
tydligen var järnålderns viktigaste brödtyp.
De öländska och gotländska kämpgravsbygderna
ödelädes, förmodligen genom krigshärjningar, vid
början av folkvandringstiden. Därefter upptogs i Norden
andra byggnadsformer: timmerhuset,
skiftesverkshu-set och stavhuset, och träbyggnadskonsten fick en rik
utveckling under vikingatiden. Det är under denna
tid som de stora timrade gårdarna med eldhus,
festhallar och loftbodar utbildas, vilka ända in mot vår
egen tid utgjort kärnan i svenskt bostads- och
bygg-nadsskick. Den äldre järnålderns takhus tillhör ett
primitivare skede i byggnadskonstens utveckling (se
även Byggnadskonst).
Vikingatiden
Under vikingatiden, företrädesvis efter mitten av
800-talet och under 900-talet, stod nordbons håg ånyo
med stor kraft till utlandsfärder och bosättning i
främmande land. De skriftliga källorna förtäljer om Islands
bebyggande från Norge, om norrmäns och danskars
erövring av Brittiska öarna, Normandie osv. Och
säkerligen deltog stora skaror från olika delar av Sverige
i dessa västliga härnadståg. Men eljest torde
befolkningen i östra Sverige ha vänt sig åt rakt motsatt håll.
De äldsta ryska krönikorna berättar mycket om Rurik
och hans följe, som grundläde det stora välde i vars
namn, Ryssland, ingår samma ordstam som i
Roslagen. Om denna bosättning vittnar också fynd vid Neva,
Ladoga och på andra platser längre in i landet. Även
i vårt land tyder fynd med föremål från vitt avlägsna
trakter i öster, söder och väster på att kontakten med
stamfränderna här i Norden upprätthölls.
Silvret var vikingatidens värdemetall i lika hög grad
som guldet var den äldre folkvandringstidens.
Silverskatterna hittas inte i gravarna utan är undanstoppade
i mark och mossar. Flertalet av dessa silverskatter, för
så vitt de tillhör tiden före år 1000, består av smycken,
såsom armbyglar, arm- och halsringar samt sölj or
och spännen, vidare arabiska mynt, hitförda över
Ryssland från araber, khazarer, perser och andra
orientaliska folk. Ofta är föremålen avbrutna eller avhuggna.
Värdet mättes tydligen efter metallens vikt. Vågar och
vikter är inte heller sällsynta. För att bekvämt kunna
medföras av handelsmännen var vågarna hopfällbara
och förvarade i särskilda små bronsdosor. I 1000-talets
silverskatter saknas mestadels arabiska s. k. kufiska
mynt. Det är framför allt västerländska mynt som nu
uppträder, anglosaxiska, tyska o. a., bevis för omlagda
handelsförbindelser. Gotland är det landskap som
lämnat de flesta fynden av här antydd art.
Kammakaryrket omhuldades livligt i Birka
Vid början av 800-talet grundades den första
egentliga stadsanläggningen i Sverige, nämligen Birka på
Björkön i Mälaren. Fynden från Birka och dess
gravfält är mycket rikliga och betydelsefulla för vår
kunskap om de dåtida kulturförhållandena. Åtskilliga
föremål vittnar om i staden bedrivna yrken. Bl. a.
synes kammakaryrket ha varit särskilt omhuldat.
Färdiga kammar av älghorn, ofta rikt sirade, har
påträffats samt halvfärdiga ämnen till dylika. Verktyg och
husgeråd av skilda slag, nycklar, lås, skrinbeslag,
sel-pinnar, nätsänken, isläggar, pikskoningar,
spelbrickor, tärningar etc. talar om de mångfaldiga
sysselsättningar som inbyggarna i övrigt bedrev under sommar
och vinter.
En märklig, rikt givande fyndlokal, kanske en
handelsplats, uppdagades 1954 på Lillön invid Ekerön i
Mälaren, där förberedande undersökningar ägt rum.
Bland de talrika fynden märkes kräklan till en
biskopsstav av brons, ett iriskt arbete från 700-talet.
De döda har antingen bränts på bål och en gravkulle
kastats upp över resterna ur bålet, eller också har
de, tydligen under kristet inflytande, jordats obrända.
I sistnämnda fall kan man iaktta en märklig skillnad
mellan mans- och kvinnogravar. Kvinnorna lades i av
bräder hopspikade, trånga kistor samt var klädda och
smyckade som i livstiden. Två stora, ovala
spänn-bucklor av brons var fästade på bröstet vid axlarna;
mellan dem i halsgropen satt ett likarmat, treflikigt
eller runt spänne; kring halsen ett pärlband, varpå
ofta var upphängda små silversmycken, bl. a.
ögleför-sedda mynt. Vanligen hittades en sax vid högra, en
kniv vid vänstra höften.
Männen begravdes i stora fyrsidiga timrade
kammare, nedgrävda i jorden. De var klädda och
fullrus-tade med ett stort svärd, emellanåt jämte ett mindre
eneggat dylikt; en ofta som vapen använd yxa; en eller
två sköldar, spjut, pilar, ofta även verktyg. Till
dräkten hörde ett stort ringspänne av brons. Ofta nedlades
även spelbrickor och tärningar av ben och glas,
glas
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
