Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnåldern — från Hallstatt- till vikingatid - Kammakaryrket omhuldades livligt i Birka - Jästsvampar och jäsning — hur alkohol uppstår - Socker blir alkohol och koldioxid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄSTSVAMPAR 1915
bägare, skrin osv. Inte sällan finner man i dessa
gravar utom mannen även en kvinna, som följt honom i
döden.
Annars är det vanligare, att den yngre järnålderns
gravar innehåller brända lik. Det är dylika gravar,
samlade i större och mindre flockar vid varje gammal
gård eller by, som i regel ger landskapen i norra och
mellersta Sverige dess prägel av uråldrig bygd.
Fynden från dessa bygravfält är tämligen enkla och
utmärks av en viss tarvlig och prålig karaktär. Det
mesta består av massvis förfärdigade och slarvigt
gjutna bronssmycken utan förståelse för de äldre
förebildernas ornamentik. Och detta är fallet även i andra
delar av Norden utom möjligen på Gotland. Det är
detta som ger vikingatidens kultur en åtminstone
skenbart mer enhetligt allnordisk prägel än vad fallet
är under föregående skeden.
På sätt och vis tillhör vikingatiden inte riktigt det
som vi menar med forntiden. Norden börjar hänga
samman med det medeltida Europa, som nu hade
tagit form i sina grunddrag. I flera avseenden är
vikingatiden mera början till något nytt än slutet på något
gammalt. Det är många och för framtiden
grundläggande kulturelement som då introduceras i Norden,
både på det andliga och det materiella området, i
främsta rummet kristendomen. Detta är resultatet av den
moraliskt sorglösa kombination av krig och handel
som inte minst svenskarna bedrev under denna tid och
som ledde till en politisk och ekonomisk
högkonjunktur i Mälarlandskapen. Det är inte bara fornfynden
som skapar en bild av vikingatidens kultur, utan
skrivna källor börjar nu så småningom göra den till
verklig historia. Människornas levnadsförhållanden,
livsstil, religionsföreställningar och tänkesätt står i
klar belysning av de fornnordiska sagornas och den
isländska skaldekonstens skildringar. Den hävdvunna
gränspålen mellan forntid och medeltid, året 1060, är
i hög grad fiktiv. (Se vidare Fornlämningar.)
HUR ALKOHOL UPPSTÅR
Jästsvampar och jäsning,
jäsningavsoc-kerhaltiga safter kan framkallas av ett flertal olika
jästsvampar, varvid en av slutprodukterna vanligen
är alkohol. Detta har man känt till sedan urminnes
tider, vilket inte är att undra på, då sporer av
jästsvampar finns överallt i luften. Utspädd honung
anses ha varit det äldsta råmaterialet för beredning av
jästa drycker. Men även av mjölk lärde man sig tidigt
bereda en jäst dryck, kefir, som ännu är mycket
allmän i Ryssland och Asien.
Socker blir alkohol och koldioxid
Alkohol jäsning framkallas av ett slags encelliga
mikroorganismer, jästsvampar, av släktet Saccharomy’-
ces. Dessa svampar, som har en diameter av från 0,003
till 0,01 mm och sålunda lätt kan iakttagas i
mikroskop, förökar sig snabbt vid god tillförsel av
närings-vätska och vid lämplig temperatur. Är
tillväxtförhållandena gynnsamma, sker förökningen genom
celldelning (knoppning). Är villkoren ogynnsammare,
utvecklar cellerna sporer (fyra från varje cell). Av
dessa sporer, som är mera motståndskraftiga mot
temperaturinflytelser, torka osv., bildas nya celler, så
snart de vegetativa förhållandena ånyo blir
gynnsammare.
Under inverkan av ett av jästcellerna alstrat s. k.
enzy’m, som kallas zyma’s, sönderdelas de enkla
sockerarterna i alkohol och koldioxid. Ehuru denna sön-
Schematisk bild av
öltillverkning. Förloppet beskrivs
närmare i texten. Av de i Sverige
tillverkade maltdryckerna av
klass II (se Alkohol) är pilsner,
lager och mörköl underjästa
medan porter är överjäst. Den
till klass I hörande vanliga
svagdrickan är oftast över jäst
och behöver i motsats till alla
andra öltyper inte lagras någon
längre tid.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
