Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kairo — Afrikas största stad - En modern stad och ett säte för gammal kultur - Kaktus — öknens och blomfönstrens taggiga växter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________________________________________________________ KAKTUS 192I
Kairo växte ursprungligen upp kring ett av de arabiska erövrarnas fältläger. På Ibn Tulunmoskéns stora gård (t. v.) från
900-talet kunde hela hären samlas till gemensam andakt. Över Citadellets höga murar (t. h.), som behärskar labyrinten av platta
hustak och vindlande gränder nedanför, reser sig Muhammed Alimoskéns smäckra minareter och mäktiga kupoler som en
imponerande silhuett mot ökenhorisonten i öster.
En modern stad och ett säte för gammal kultur
Efter den arabiska erövringen 641 förläde kalifen
Omar sitt residens hit, och efter växlande öden
uppstod i slutet av 900-talet det nya Kairo, som på 11
ootalet från att blott vara härläger och residens blev
Egyptens verkliga huvudort. El-Azharmoskén,
grundad 971, blev muhammedanismens andliga centrum
och är ännu i våra dagar den rättrogna islamitiska
världens stora högskola. Sin högsta medeltida
maktställning nådde Kairo på 1300-talet. 1517 erövrades
staden av turkarna, och sedan fransmännen innehaft
Kairo 1798-1801, blev det Muhammed Alis residens.
Sedan Egypten vid mitten av 1800-talet rest sig ur sitt
sekellånga förfall, blev Kairo, tack vare sitt läge på
gränsen mellan Nildalen och deltat samt sin
administrativa ställning, snart en storstad, vars befolkning
raskt tillväxte. 1800 hade det vid pass 250000 inv.,
1860 375 000, 1897 570 000 och 1947 2 100 000. Det är
en betydande industristad med väverier,
tobaksindu-stri, handel med orientvaror och juveler, ett
huvudsäte för den arabiska och islamitiska kulturen, men
staden har också moderna, västerländska
undervisningsanstalter och museer. Det gammalegyptiska
museet, det främsta i världen, inrymmer alla viktigare
fynd som gjorts under de senaste årtiondena, bl. a.
Tut-anch-Amons skatter.
ÖKNENS OCH BLOMFÖNSTRETS TAGGIGA
VÄXTER
Kaktus. Under 1920-talet liksom också vid mitten
av 1800-talet var kaktusen en favorit bland
krukväxter. Man samlade på kakteer som på mynt eller
frimärken. Kanske sände man inte så många
expeditioner till kaktéernas hemland, Mellan- och Sydamerika,
men man försökte frambringa originella arter genom
korsning och allehanda knep. Man lät t. ex. en kaktus
med styva, långa piggar växa i varm och fuktig luft.
Växte då piggarna ut som mjuka hår, hade man en
helt ny form!
För närvarande hör inte de suckulenta (se nedan)
växterna till de populäraste bland våra krukväxter.
En del av dem, de mest lättodlade och dekorativa,
ses dock ganska ofta i hemmen. Julkaktusen, vars
hemland är Brasilien, passar bra som ampelväxt och
är vid jultiden översållad med röda blommor. Nattens
drottning blommar en enda natt under sommaren.
Echinocac’tus, Echinop’sis och MamiUa’ria är släkten
som inrymmer många arter vilka uthärdar de
moderna hemmens värmeledningsluft. På svenska
brukar de kallas igelkottkaktus, sjöborrekaktus etc.
Den förste som beskrivit kaktéer är spanjoren de
Oviedo. I hans bok från 1535 står många lustiga saker.
Han hade en gång liksom de infödda ätit
kaktusfrukter, som innehöll ett starkt rött färgämne. Detta gick
genom matsmältningskanal och njurar utan att
sönderdelas, vilket kom Oviedo att tro att vartenda blodkärl
i hans kropp brustit och att han skulle dö. - På
1500-talet började man att till Europa hemföra olika
kaktéer.
12.2—408871 IV
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>