Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar — »rikets nyckel» - Kalmar slott — »rikets nyckel» - Kameldjur — »öknens skepp» och andernas ullproducent - Seg uthållighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men omgavs av en 8 m hög ringmur, varav rester
alltjämt finns bevarade (portarna Kavaljeren och
Högvakten). Vid det centralt belägna Stortorget stannar
man gärna inför den ståtliga domkyrkan i barockstil,
ritad av N. Tessin d. ä. Den uppfördes av honom 1660
-1703 och var 1678-1915 domkyrka i det sedermera
indragna Kalmar stift. Även domprostgården,
rådhuset och flera vackra gamla borgarhus är minnen från
1600-talet. Modern bebyggelse har under de senaste
årtiondena på alla håll omgivit de äldre stadsdelarna.
- Vid sidan av de gamla huvudnäringarna, handel
och sjöfart, har under det senaste århundradet
industri och hantverk utvecklats till stadens viktigaste
inkomstkälla. En viktig roll spelar Kalmar även som
länets residensstad och förnämsta skolstad. Goda
förbindelser till lands och vatten (inte minst med Öland)
har bidragit att till Kalmar knyta industrier,
handelsföretag, rederier, jämvägsförvaltningar m. fl.
institutioner och företag av stor betydenhet. Det vackra
läget vid sundet, de historiska minnena och stadens i
övrigt gästvänliga prägel har även gjort den till en av
turister gärna besökt stad.
Folkmängd: 1700 omkr. 1 900; 1800 3 253; 1850
6634; 1900 12 715; 1 jan. 1953 27858 inv.
_____________________________ KAMELDJUR 1925
Kalmar slott — »rikets nyckel»
Kalmar slott var under medeltiden och Vasatiden en
av Sveriges huvudfästningar och gällde som »rikets
nyckel». Dess byggnadshistoria går tillbaka ända till
uoo-talet, och stora delar av de kvarstående
byggnaderna härstammar från Magnus Erikssons tid, då inre
borggården redan inneslöts mellan de fyra ännu
bevarade, om också senare starkt omdanade
byggnadslängorna. Under Gustav Vasa och hans söner omgavs
slottet med den kolossala vallen och dess fyra hörntorn,
slottsgemaken inreddes och smyckades i tidens stil,
och Johan HI:s bästa arkitekter och stenhuggare
arbetade på portaler, brunnsöverbyggnad och annan
ut-sirning. Efter nära tvåhundra år av vanvård och
förfall började man på 1850-talet reparera slottet. Då
återställdes bl. a. »Erik XIV:s gemak» i norra längan.
Trettio år senare anbragtes de nuvarande tornhuvarna,
och på 1920-talet återställdes skonsamt talrika rum i
slottet, därav många med dekorationsmålningar och
annan utsmyckning från 1500-talet. Delvis har dessa
rum tagits i bruk som lokal för stadens museum.
I början av 1930-talet grävde man också ut den forna
vallgraven mot landsidan. Över den leder nu en
vindbrygga, uppförd efter gamla ritningar.
»ÖKNENS SKEPP» OCH ANDERNAS ULLPRODUCENT
Kameldjur. Till kameldjuren hör de en- och
tvåpuckliga kamelerna samt lamadjuren.
Enpuckliga kamelen eller dromedaren är känd
endast som husdjur. Den förekommer i Nordafrika och
sydvästra Asien. Numera är den införd till södra
Spanien, Italien, Nordamerika och Australien. Den trivs
endast i torra och varma trakter, emedan den är ett
utpräglat ökendjur. Försök att införa den t. ex. på Java
med dess fuktiga och varma klimat har inte slagit så
väl ut.
Dromedaren är ett stort och kraftigt djur. Den blir
ända till 3 m lång och 2 m hög. För Afrikas och
Arabiens ökentrakter har den visat sig fullständigt
oumbärlig genom sin utomordentliga förmåga att uthärda
hunger och törst. Utan kamelerna skulle araberna
säkerligen inte kunnat bosätta sig i öknarnas oaser. Det
är endast tack vare dem som de kan genomkorsa
öknarna. Numera börjar dock bilarna att ersätta
kamelerna.
Dromedaren kan utan svårighet vara utan vatten
flera dagar i sträck, och i den väldiga puckeln på
ryggen har den ett fettförråd som hjälper den att uthärda
svält en längre tid. Den håller till godo med de torraste
och taggigaste växter, som alla andra djur ratar. Finns
det ingen annan föda, äter den med smak upp en
gammal korg eller palmbladsmatta, ja, den kan t. o. m. äta
upp infödingarnas hyddor så gott som helt och hållet.
Seg uthållighet
Dromedaren är slö, dum, egensinnig och feg och
tycks inte ha några nämnvärda goda egenskaper
utöver lastdjurets sega arbetsförmåga. Men denna är
desto mer imponerande.
Under fotterna har alla kameldjur väldiga,
horn-artade trampdynor, som underlättar för djuren att ta
sig fram i lös sand. Då de går, flyttar de egendomligt
nog samma sidas fram- och bakben på samma gång,
vilket ger dem en vaggande rörelse och i sin mån med-
En tvåpucklig kamelmamma med sitt lilla föl.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
