Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl X Gustav — en erövrare - Stora planer — djärva fälttåg - Karl XI — enväldets skapare - Sträng och samvetsgrann regent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kretsade hans tankar kring så djärva planer som
Polens delning.
Snart blev det emellertid ett kraftigt bakslag i
Polen, och Danmark, som traktade efter revansch för
Brömsebrofredens förluster, fann det lämpligt att
förklara krig. Karl Gustavs motåtgärd blev en
obehaglig överraskning för danskarna; efter ilmarscher
genom norra Tyskland intog han snabbt hela Jylland.
Men det var ändå segraren, som befann sig i den
farligaste situationen. Den svenska flottan förmådde inte
tränga fram i de danska farvattnen, en övergång till
öarna kunde inte verkställas, och i norra Tyskland
närmade sig fientliga härar halvöns bas. Till Sveriges
fiender hörde nu även Brandenburg och tyske kejsaren.
I detta farliga läge erbjöd naturen Karl Gustav en
utväg, och han var oförvägen nog att försöka den.
Bälten frös till, och efter en snabbundersökning av
bärkraften satte han hären i marsch över de bågnande
isarna. Tåget över Bält, ett av krigshistoriens djärvaste
företag, genomfördes lyckligt. Då Karl Gustav och den
svenska hären nått Själland, låg Danmark besegrat för
hans fötter, och han kunde, som det syntes, ha dikterat
vilka fredsvillkor han ville. Roskildefreden 1658 blev
också hård nog för den besegrade, som fick avträda
Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän, Trondheims län
och Bornholm. Det är inte underligt, att den danske
underhandlaren utbrast: »Ack, att jag inte kunde
skriva», då han skulle underteckna fredsurkunden.
__________________________________ KARL XI 1947
I Roskildefreden hade intagits en punkt om att
Sverige och Danmark gemensamt skulle utestänga
främmande örlogsflottor från Östersjön. Snart synes Karl
Gustav dock ha insett, att det hårt behandlade
Danmark knappast kunde vara att lita på. Innan han
återupptog kampen med sina övriga fiender, beslöt
han därför att på nytt angripa sin granne för att, som
han uttryckte det, »inte göra en dårskap till
hälften».
Planen gick nu ut på att helt krossa Danmark-Norge,
ett svenskt försök att med våld upprätta en nordisk
enhetsstat. Det tilltänkta blixtanfallet på Köpenhamn
kom emellertid av sig. Karl Gustav uppsköt
stormningen, Köpenhamn hann sättas i försvarstillstånd och
fick undsättning av en holländsk flotta, och när
slutligen en stormning försöktes, slogs den blodigt
tillbaka. Köpenhamn var räddat, och för Karl Gustav
återstod att söka nya utvägar, klan tänkte sig nu ett
anfall på Norge. En riksdag samlades i Göteborg 1660,
men under denna avled konungen av en hetsig feber. I
freden samma år fick Sverige behålla de viktigaste
erövringarna, endast Bornholm och Trondheims län
återgick till Danmark.
Karl X Gustavs insats i Sveriges historia är framför
allt diplomatens och krigarens. Som fältherre är han
en av våra skickligaste och mest framgångsrika. Hans
inre styrelse kom på grund av krigspolitiken och hans
tidiga död att stanna vid lovande ansatser.
ENVÄLDETS SKAPARE
IxARL XI (1655-97), konung 1660, myndig 1672.
I ett brev från den nioårige Karl till hans lärare står
det: »Herr praeceptor (lärare)! I dag är lögerdag
(lördag), ty (därför) ger jag eder lov både före och
efter middagen. Carolus.» Det lilla meddelandet är
kanske rätt betecknande. Dylika »lov» förekom nog
ganska ofta, ty unge kungen betungades just inte så
mycket av ansträngande studier. Han var enda barnet,
och modern var svag för honom. Däremot lade man an
på kroppskulturen. I ridning och jakt tränades Karl
från tidiga år, och de bilder man har av den unge Karl
XI visar en spänstig och vacker yngling. En utlänning
som såg honom 1674, intygar hans skicklighet i
rytteriövningar men skildrar honom såsom i andligt
hänseende mycket outvecklad. »Han ser ut som en
människa, vilken befinner sig i förlägenhet och är rädd för
allting. Det förefaller, som om han icke vågade se
någon i ansiktet, och han rör sig alldeles som om han
ginge på glas.» Med hans kunskaper var det klent
beställt. »Han kan icke latin; endast tyska talar han bra
och förstår något litet franska.» Och ändå hade han då
i två år varit myndig konung! Det är inte underligt, att
han anförtrodde sig åt andra, när det gällde rikets
styrelse. Särskilt var Magnus Gabriel De la Gardie (se
d. o.), som var gift med hans faster, hans förtrogne
under de första regeringsåren.
Denne outvecklade yngling mognade emellertid på
en gång till man. Det var krigets hårda skola som
åstadkom detta. Han finner sitt land invecklat i ett
omfattande krig, resurserna är bristfälliga, farorna
och motgångarna hopar sig. Vid det bekanta mötet i
Växjö ingjuter Johan Gyllenstierna mod och
förtröstan hos den förtvivlade unge konungen - så är
åtminstone den vanliga framställningen. Karl tar sakerna i
egen hand. Att slaget vid Lund 1676 slutade med seger
var hans förtjänst, även om drabbningen på grund
av den unge fältherrens oerfarenhet blev onödigt
blodig. Segern vid Lund, som räddade Skåne åt Sverige,
högtidlighöll Karl XI sedan årligen genom att innesluta
sig i sin kammare, där han vistades »under andäktiga
sånger och innerliga böner ifrån kl. 8 intill kl. 10 om
morgonen».
Sträng och samvetsgrann regent
Under skånska kriget hade makten av sig själv
glidit över i konungens hand. Karl XI blev »en envålds,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
