Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlsson, Nils — Mora-Nisse — skidkungen - En enastående segerrad - Styrka, moral, kamphumör - Karlstad — Värmlands huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTAD 1957
18 km, svårt plågad av den tunna fjälluften. I spelen
1952 ställde han upp i dålig form, blev 51a på 18 och
6:a på 50 km, gjorde, sedan han tillfrisknat, ett försök
att deltaga i SM men misslyckades och »lade upp» för
året för att som 35-åring fullt återställd åter börja tävla
1953, då han på 15 km vann sitt 17:6 SM och sitt2i:ai
lag. Samma år satte han rekord i Vasaloppet med
tiden 5.01,55.
I de ordinarie Holmenkolltävlingarna deltog Nils
Karlsson 1947, då han vann 18 och 50 km, samt 1951,
då han segrade på 50 km men på bruten skida blott
kom 4:a på 18 km.
Styrka, moral, kamphumör
Mora-Nisse är en värdig förebild för all svensk
ungdom. Han är organiserad godtemplare och har aldrig
rökt. Under sin skoltid i Östnor utanför Mora gick han
ur en skidtävling men har därefter, hur motigt det än
sett ut, aldrig brutit ett lopp. Som ett bevis för hans
kampmoral och kamphumör kan Vasaloppet 1945
anföras: 13 km från mål låg han ännu 7 min. efter den
ledande Olle Wärdell, stannade och vallade om samt
slog konkurrenten med nära 2 minuter! Om hans
enorma överlägsenhet vittnar bl. a. segem i
Vasaloppet 1950, då han slog tvåan i loppet med 21 min.
Nils Karlsson behärskade alla sträckor, allt slags
terräng och alla föreförhållanden lika suveränt. Han
var en utmärkt tekniker i svår terräng. Hans enda
svaghet var, att han på grund av ömtåliga luftrör hade
svårt att åka i stark kyla.
För längdlöpning på skidor har Mora-Nisse haft en
oerhörd betydelse. Han har varit en propagandaman
som få, inte minst genom att han demonstrerat hur
man även i den hårdaste fart kan åka enligt
maximen »fri från spänning». Hans förmåga att låta
muskler, som för ögonblicket inte arbetade, »slappa av»
var högst anmärkningsvärd, t. ex. armen och handen,
då han lät staven pendla fram för nästa stavtag..
VÄRMLANDS HUVUDSTAD
Karlstad. Värmlands huvudstad har gamla
anor, ty redan under forntiden uppstod på den stora
Tingvallaön i Klarälvens delta den tings- och
marknadsplats, Thingvalla, som 1584 fick stadsprivilegier
av hertig Karl och uppkallades efter honom. Läget var
gynnsamt såväl i förhållande till den stora bördiga
slättbygden norr om Vänern som till de numera
folkrika dalgångarna i skogsbygderna. Under medeltiden
hölls här landsting på Petri och Pauli dag 29 juni och
i samband därmed den viktiga marknaden
Persmäs-san, som även högtidlighölls med kyrkliga
festligheter; en kyrka fanns på platsen 1347. Karlstad var
residensstad för länet 1639-54 och blev det definitivt
1779 samt blev biskopssäte 1772 (-säte för en
superintendent redan 1646). Järn och trä utskeppades i
betydande mängder, men först efter öppnandet av Göta
och Trollhätte kanaler började staden under 1800-talet
växa ut. Genom öppnandet av nordvästra stambanan
fick Karlstad under 1860- och 70-talen anknytning till
såväl svenska som norska järnvägsnätet.
Bergslags-banans framdragande över Kil norr om staden blev
däremot ett bakslag för Karlstad, som dock snart tog
skadan igen tack vare trä- och järnindustrins väldiga
utveckling i Värmland. Industrin, främst mekanisk
verkstadsindustri, ger numera uppehälle åt mer än
45 % av stadens befolkning, medan handel och
samfärdsel livnär endast 27 %.
Efter 1865 års förödande brand har nästan hela
staden nybyggts efter en mycket regelbunden stadsplan,
vars stelhet dock mildras av det myckna vattnet och
gatuplanteringama. Centrum är alltjämt
Tingvalla-staden, som omslutes av Klarälvens båda mynnings-
armar. På torget står framför länsresidenset en av
Christian Eriksson utförd staty av stadens
grundläg-gare, Karl IX. Den nuvarande domkyrkan, som svårt
brandskadades 1865, började byggas 1723. Bland
övriga sevärdheter i staden märkes Gamla gymnasiet,
där Tegnér, Geijer, Fröding, Fryxell, Dahlgren m. fl.
frejdade värmlänningar gått i skola; den efter ritning
av bl. a. Hårleman 1754-59 med tjocka gråstensmurar
uppförda skolbyggnaden var på sin tid en av rikets
ansenligaste och förnämsta i sitt slag. Äldre och nyare
värmländsk kultur kan man studera i Värmlands
museum på Sandgrund och i friluftsmuseet i
Marie-bergsskogens vackra naturpark, där särskilt
finnbygds-kulturen är rikt företrädd.
Folkmängd: 7750 829, 1800 2 165, 1860 4516, igoo
11 869 och 1 jan. 1953 36718 inv. Arealen är 7474
ha land.
Stora torget i Karlstad med rådhuset i fonden.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
