Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kautschuk — från indiansk leksak till världsprodukt - Naturlig kautschuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I97O KAUTSCHUK
För framställningen av syntetisk kautschuk har bl. a. en stor butadienfabrik byggts i sydvästra USA. Här en bild från
oljeraffinaderiet, där man producerar butadien för en stor del av USA:s syntetiska kautschukproduktion. Som stora ballonger
hänger butadientankarna i sina ställningar.
Naturlig kautschuk
Världens mesta och bästa kautschuk erhölls länge
från Brasiliens vilda H/f^a-träd genom en efter hand
allt hänsynslösare rovdrift vid
kautschukuppsamlandet. Brasilianska regeringen vakade noggrant över att
inga heveafrön utfördes. 1876 lyckades dock en
engelsk botanist, sir Henry Wickham, överföra Hevean
till London. Den planterades i Kew Gardens, den
botaniska trädgården utanför London; plantor skickades
sedermera till Singapore och Ceylon, och 1905 kunde
den första kautschuklasten (174 ton) från det
brittiska imperiets egna plantager införas till London.
Detta år kom 99,7 % av världens kautschukskörd från
urskogen, 1913 däremot 55 % och 1923 endast 6 %,
medan 94 % kom från kautschukplantager på
Malacka-halvön, Sumatra, Java, Ceylon, Brasilien och i ringa
utsträckning även andra områden. Engelsmännen hade
praktiskt taget fått monopol på den viktiga råvaran.
Detta var emellertid till stor olägenhet för
amerikanerna, som främst genom sin bilindustri var de
största köparna av gummi. Efter
igighadegummipri-sema fallit avsevärt. För att åstadkomma en stabil
prisnivå och ordnade avsättningsförhållanden
sam-manslöt sig gummiproducentema i den s. k.
Stevenson-planen [stfvnsan]. Till amerikanernas stora
förtrytelse började gummipriserna till följd härav att stiga.
Dåvarande handelsministern i USA Hoover föreslog
nu, att man skulle ta vara på alla gamla bilringar och
»regenerera» dem. Detta skedde, och ig3O
konsumerades i Förenta staterna inte mindre än 224 000 ton
re-genererad kautschuk. Därtill kom att Harvey
Fire-stone, det amerikanska gummisyndikatets
ordförande, bilkungen Henry Ford och den store
uppfinnaren T. A. Edison förenade sig med Hoover för att
gemensamt bryta det engelska monopolet. Man
lyckades tekniskt lösa problemet att framställa kautschuk
ur andra växter, men det blev för dyrt. Firman
Fire-stone fick ig2Ö koncession på anläggandet av
gummi-plantager i negerstaten Liberia, Ford satte ig27 i gång
med att anlägga gummiplantager i Brasilien osv. När
därtill kom, att holländarna i Nederländska Indien
utvidgat sin gummiproduktion enormt och kemisterna
lyckats framställa syntetisk kautschuk (se vidare s.
ig72), kunde det engelska monopolet inte
upprätthållas. Från ig22 till ig28 hade Englands andel i
världsproduktionen nedgått från 75 till 48 %. Priset
sjönk katastrofalt från 1 dollar 25 cents per pound
ig25 till inte full 2 cents ig32. Krisen gjorde en
internationell överenskommelse nödvändig.
Naturlig kautschuk erhålles numera inte blott från
»gummiträdet», Hevea, och närbesläktade träd utan
även från örtartade växter, som kan odlas i stor skala.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
