Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kemi — läran om materien och dess omvandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1976 KEMI
Nynäshamns oljeraffinaderi är ett utmärkt exempel på en modern kemisk industrianläggning i vårt land. I det skenbara
virr-varret av rör och behållare extraheras smörjoljan med flytande svaveldioxid.
LARAN OM MATERIEN OCH DESS OMVANDLING
l\EMI. Långt innan namnet kemi var uppfunnet,
blomstrade naturforskningen hos många av de gamla
kulturfolken. Framför allt ägnade man sig åt studiet
av metallerna och deras egenskaper. Det var dock inte
något forskarintresse som var drivfjädern till detta
arbete utan helt enkelt önskan att skaffa material för
framställning av husgerådssaker och vapen. Den först
kända metallen var med stor säkerhet guldet, som
förekom i gedigen form i sanden i vissa floder. Åtminstone
bär egyptiska målningar från ett par tusen år
f. Kr. vittne därom. Nästa metall med närapå lika
gamla anor är kopparen. Egyptierna erhöll den
genom att i koleld reducera kopparmalmen malakit från
Sinai. Kastvapen, gjorda av koppar, har hittats i
Egypten och Mesopotamien i gravar från tiden omkr. 3500
f. Kr. Ett viktigt framsteg, som var av stor betydelse
för tillverkningen av föremål av olika slag, var
uppfinningen att smälta ihop koppar och tenn till den
lätt-bearbetade bronsen. Man känner gamla egyptiska
bronsföremål, daterande sig från den 1 :a dynastin
(ca 3400 år f. Kr.). Man är inte riktigt på det klara
med varifrån egyptierna fick tennet. Somliga anser,
att det första tennet kom från England, antingen från
Scillyöarna, som hos Herodotos kallas Tennöarna,
eller från kusten av Comwall. Andra åter menar att
tennet kom från Iran (Persien). I den I2:e dynastins
(ca 2000 år f. Kr.) kungagravar har man funnit
verktyg av järn, således långt före järnåldern i Europa,
som daterar sig från omkring 1000 f. Kr. Antagligen
härstammade detta jäm från meteorstenar. Även
silver och bly var kända av de gamla egyptierna.
Förutom metaller kände de gamla folken även till
en hel del färgämnen (som indigo, purpur och karmin)
samt tillverkningen av porslin och glas.
Framställningen av glas i stor skala var antagligen i gång i
Egypten redan omkr. 1400 f. Kr. Ruinerna av ett gammalt
glasbruk från den tiden har utgrävts vid Tell
el-Amarna. Glaset framställdes genom att soda (natron
från en uttorkad sjö nära Alexandria) smältes
tillsammans med krossad kvartssand i lerdeglar. Man kunde
även genom tillsats av olika mineral färga glaset på
olika sätt.
En av de äldsta kemiska skrifterna är den ryktbara
Leidnerpapyrusen, som 1828 hittades i en grav i Tebe
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
