Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keramik — sköna och nyttiga ting ur lera - 5000 år gammal keramik - Krukmakarkonst i Sverige - En lysande konstnärlig insats av Rörstrand och Marieberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1984 keramik______________________________________
mikfynd som hittills kunnat dateras är dock en flisa ur
en vas med den egyptiska farao Menes’ namn. Det
härstammar från tiden omkring 3300 f. Kr. De egyptiska
keramikfynden, som gjorts i gravkamrar, har varit
särskilt intressanta genom att de avbildar den dödes hus
och annat som var honom kärt. Vi har således här fått
en klar bild av de äldsta människoboningar som över
huvud taget är kända.
I det närbelägna Assyrien och Babylonien fick
keramiken en användning som i dekorativ verkan knappast
någonsin överträffats. Härskarpalatsen var ofta täckta
med glaserade och målade tegel, sammansatta till
väldiga friser, där härskarens jakter och krigiska
bedrifter förhärligats i ståtliga, färglysande
bildframställningar (se bilder vid Babylonien).
Från dessa länder spred sig konsten att tillverka
fajans till Persien, varifrån den under medeltiden kom
vidare till Europa. Den västerländska kulturens vagga,
Grekland, blev således inte vår direkta läromästare
i denna konstart. Men icke förty hör den grekiska
keramiken till den grekiska konstens finaste skapelser.
(Se också bilder vid art. Egeisk kultur.) Grekerna
tillverkade sina kärl av terrakotta, ett vackert brunt,
halvporöst gods. I den äldre grekiska vaskonsten
målades dekoren i svart på godset, under den senare
perioden överdrogs godset med en svart fernissa, i
vilken dekoren skrapades ut. Under den äldre
perioden består denna dekor huvudsakligen av ornament,
under den yngre förekommer livfulla figurscener med
motiv ur liv och saga. Vaserna användes
huvudsakligen till rituella bruk, och konstnärerna var ofta
namnkunniga och åtnjöt högt anseende. Egendomligt
nog tycks inte grekerna ha känt till fajansen, och
terra-kottapjäserna har knappast kunnat tjäna till praktiskt
bruk i större utsträckning. Se vidare Vasmålning.
Fajansen kom till Europa genom morema, som
lärt konsten i det erövrade Persien och förde den med
sig till Spanien, när de mot slutet av 1 ooo-talet
underlade sig landet. Här blomstrade nu under ett par
århundraden en fajanskonst av ytterst fömäm och sträng
karaktär.
Från Spanien spred sig konsten via ön Mallorca till
Italien, där staden Faenza i Norditalien blev
huvudorten för tillverkningen. Mallorca har givit namn åt
den art fajans som kallas majolika, och själva ordet
fajans kommer av Faenza. Den italienska fajansen,
som hade sin blomstringstid under
renässanstidevarvet, har en ytterst rik och livfull dekor, där de stora
renässanskonstnärernas verk ofta avbildades, omgivna
av rika, omamentala bårder. Färgerna är kraftiga,
blått och gult dominerar. Under 1600- och
1700-talen blev staden Delft i Holland huvudorten för
fajanstillverkningen i Europa. Holland var ett land med
vida förbindelser över haven, och det var importen av
det berömda kinesiska porslinet som gav de
fruktbärande impulserna åt tillverkningen i Delft. Dels
efter
bildade man de kinesiska mönstren i blått och vitt,
sedermera också det flerfärgade porslinet, dels blev
konkurrensen med den kinesiska importen en sporre.
Krukmakarkonst i Sverige
Till vårt land kom krukmakarkonsten under den
yngre stenåldern. Inom den till dösar och gånggrifter
knutna åkerbrukskulturen (megalitkulturen) nådde
krukmakeriet - trots att drejskivan var okänd och
man fick »bygga» med på varandra lagda lersträngar
- en rik formgivning och omväxlande dekor (ofta
åstadkommen genom intryck i leran av olika sorters
snören, kamverktyg eller snäckskal).
Strandboplatsernas keramik är grövre och har en entonigare dekor
med ränder och hål. Någon högre förfining nådde inte
heller bronsålderns keramik. En konstnärlig
högkonjunktur upplever den svenska keramiken först under
romersk järnålder. I synnerhet på Gotland formades
då fint brända, tunnväggiga kärl med vackert bukiga,
fint profilerade former, tillkomna med romerska
keramikprodukter som förebild.
Under senare skeden av järnåldern sjönk åter den
konstnärliga nivån inom den inhemska keramiken.
En speciell produkt från övergången mellan
vikingatid och medeltid är det s. k. svartgodset med rikare
profilering och ibland glättad yta, som påträffas i de
äldre lagren i våra medeltidsstäder, t. ex. i Lund och
Sigtuna. Till Birka importerades högklassig keramik
i form av krukor och kannor, framställda i fabriker i
trakten av Rhen. Dessa rhenländska keramikcentra
fick under medeltiden ökad betydelse genom sin
massproduktion av krus och bägare i stengods med brun
eller gulvit saltglasyr och tummad fot. I Sverige
förlamades den inhemska lergodstillverkningen av denna
billiga manufaktur: 100 rhenländska bägare kostade
på 1400-talet 1 öre eller lika mycket som ett stop vin,
en lammstek eller 30 trätallrikar. Så kom det sig att
det inte fanns några krukmakare i Stockholm under
medeltiden. Först när kakeltillverkningen kom igång
började krukmakaryrket hos oss bli mera lönande.
På 1500-talet tillverkade man enkelt husgeråd i
glaserat rödgods, en keramikart som fick folklig
förankring och lever kvar i våra dagars s. k. allmogekeramik.
En lysande konstnärlig insats av Rörstrand och
Marieberg
På 1700-talet var man ytterst intresserad av
nationalekonomi och försökte på allt sätt uppmuntra
industrier som konkurrerade med de stora
importartiklarna, som drog pengar ur landet. Dit hörde fajans och
porslin, och som det var Delft och Kina man ville
konkurrera med, var det där förebilderna togs. År 1726
startade Rörstrand och 1758 Marieberg. Den förra
fabriken flyttades 1926 till Lidköping, den senare
upplevde endast ett par årtionden men hann med att
göra en lysande konstnärlig insats. Det vore alldeles
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
