Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Keramik — sköna och nyttiga ting ur lera - En lysande konstnärlig insats av Rörstrand och Marieberg - Meissen och Sèvres — Europas porslinsstäder - Det kinesiska porslinet främst i världen - Från prydnadsföremål till nödvändighetsartikel - Konstindustriell förnyelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERAMIK 1985
fel att karakterisera de båda fabrikernas tillverkning
under 1700-talet som ett osjälvständigt
kopierande av utländska mönster. Tvärtom blev den, tack
vare hög hantverkskultur och framstående konstnärers
medverkan, till något av det bästa som svenskt
konsthantverk skapat. En soppterrin i det s. k. Rehnska
mönstret i blått och vitt, uppkallat efter arkitekten
Jean Eric Rehn, flitigt verksam som konstindustriell
mönstertecknare, eller en flerfärgad skrivtygsuppsats
från Marieberg hör i denna dag till den
internationella konsthandelns dyrgripar. Under 1800-talet
var Gustafsberg den ledande svenska fabriken.
Meissen och Sèvres — Europas porslinsstäder
Det europeiska porslinet har en helt annan historia
än fajansen. Äran av att första gången i Europa ha
framställt äkta porslin tillkommer tysken Johan
Friedrich Böttger i Meissen [maj’-]; året var 1707.
Böttger var ett uppfinnargeni, och som så många
sådana under 1700-talet hade han guldmakeriet som sitt
egentliga område. I Meissen uppstod en porslinsfabrik,
som ännu i dag hör till de förnämsta i världen.
1700-talet är emellertid dess klassiska period, och särskilt
kända och uppskattade är de små läckra
figurgrupperna i en lekande, kokett rokokostil.
I Frankrike är det stora namnet i fråga om porslin
Sèvres [sä’vr], där 1756 en fabrik grundades, som
kanske är den förnämsta i världen. Där har under
tidernas lopp blomman av Frankrikes konsthantverkare
arbetat, och en äkta Sèvrespjäs är alltid ett konstverk
i fråga om färgernas prakt och dekorens finess och
avvägning, från vilken tid den än härstammar.
Även England har skaffat sig ryktbarhet på
konstkeramikens område genom det s. k.
Wedgwoodpors-linet [oedj’ood], som tekniskt står fajansen nära. Det
är hållet i en sträng, ytterst delikat, antik stil med
en dekor i vit relief mot det blåa, gröna eller svarta
godset.
Det kinesiska porslinet främst i världen
När man talar om keramik, kan man omöjligt
förbigå det kinesiska eller ostindiska porslinet, som det
ofta kallas. Det kan utan vidare sägas, att ingenting
kan ställas jämbördigt vid sidan av det kinesiska
porslinet, vare sig i fråga om teknisk eller konstnärlig
kvalitet. Den kinesiska keramiken har uråldriga anor,
men den första storhetsperioden inträffar under
Sung-dynastins regeringstid (960-1280). Formerna är
ytterst enkla och glasyrerna vanligen enfärgade. Men
pjäserna utmärks av en sådan ytterlig förfining, att
de ännu i dag står som de oupphinneliga förebilderna.
Nästa storhetstid är Mingperioden (1368-1644), då
porslinet vanligen är dekorerat, antingen med en
un-derglasyrmålning i blått på vitt eller också i flera
färger. Under denna tid förekommer också enfärgat
porslin i en praktfull mörkröd färg,sang de bæuf (oxblod).
Som nämnts har det kinesiska porslinet särskilt under
1700-talet starkt påverkat den europeiska keramiken,
och säkert var det också detta som så att säga
fram-tvang uppfinningen av det äkta porslinet i Europa.
(Se även Östasiatisk konst.)
Från prydnadsföremål till nödvändighetsartikel
Under 1800- och 1900-talen har ett par saker
inträffat, som i hög grad förändrat inte blott den keramiska
produktionen utan hela det mänskliga levnadssättet.
Det ena är porslinets dominerande användning som
matserviser, det andra är uppkomsten av
sanitetsgodset. Tidigare användes ju tennet och bland allmogen
träet till tallrikar, skålar och muggar, under det att
porslins- och fajanspjäserna var prydnadsföremål.
Om man tänker på de massor av matporslin som
förbrukas, kan man nog anta, att nu lika mycket keramik
tillverkas på ett år som tidigare på ett århundrade.
Matporslin och sanitetsgods (varmed menas allt sådant
som tvättställ, vattenklosetter, diskhoar m. m.) hör till
det moderna livets nödvändigaste hjälpmedel, och
keramikindustrin intar alltså nu en långt viktigare
ställning än tillförne.
Konstindustriell förnyelse
Under 1800-talet upptog keramiken i stort sett
tidens olika stilar och en reproducering av äldre tiders
alster var vanlig. I slutet av 1800-talet och början av
1900-talet fick keramiken i samband med den
allmänna konstindustriella förnyelsen ett påtagligt
konstnärligt och tekniskt uppsving. Detta gällde i Norden
speciellt Danmark, där främst Den Kongelige
Porce-lainsfabrik och Bing och Gröndahl inledde samarbete
med en rad konstnärer. I synnerhet gjorde den
förstnämnda fabriken stor succé med en sorts
undergla-syrteknik, som starkt erinrade om akvarellmålning.
I Sverige gjordes på det keramiska området
förnyande insatser kring sekelskiftet av A. Wallander
vid Rörstrand och G. G:son Wennerberg vid
Gustafsberg. Ett mera intimt samarbete mellan fabriker och
konstnärer inleddes i vårt land emellertid först
omkring 1920, då keramiken liksom vår konstindustri
överhuvud upplevde en blomstringsperiod. De
ledande krafterna var härvidlag W. Kåge vid Gustafsberg,
A. C:son Percy vid Gefle Porslinsfabrik och G.
Nylund vid Rörstrand. Den senare utvecklingen har lett
till att inte blott konstgodset utan även den enklare
bruksvaran fått en tekniskt bättre och konstnärligt
mera högtstående utformning. En betydande
konstnärlig insats gör i våra dagar på detta område Stig
Lindberg. På senare år har keramiken alltmer tagits
i bruk även inom skulpturen och den dekorativa
bildkonsten av mera monumental hållning. Ett av de
framträdande namnen på detta område är Tyra
Lundgren, känd för sina färgrikt glaserade
reliefkompositioner, gärna med yppiga blomstermotiv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
126—408871 IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
